J. Viktor Johanssons Rydbergsamling

Om samlingen

J. Viktor Johanssons Rydbergsamling innehåller verk av och om författaren Viktor Rydberg. Här finns samlade skrifter, verk av Rydberg på svenska (inklusive bidrag), översättningar av verk av Rydberg, skrifter om Rydberg, samt Rydbergiana i form av bland annat kort, foton och brev. Det finns även en kapsel med tidningsurklipp. Samlingen innehåller 446 katalogposter, men då vissa av dessa är samlingsposter, är antalet objekt större: närmare 475 eller däromkring. 

Den förteckning som upprättades vid donationstillfället innehåller ett fel. Den anger att det ska finnas ett exemplar av Vapensmeden utgiven av Hans Lindström 1955. Denna utgivning har dock inte kunnat beläggas och ligger inte heller i linje med Lindströms utgivning av Rydberg under denna tid: Vampyren och Positivspelarne (bägge 1957), två tidiga verk av Rydberg.

Nedan följer ett urval av samlingens innehåll, som syftar till att visa på bredden i samlingen samt att lyfta vissa intressanta eller kuriösa objekt. Samlingsbyggaren J. Viktor Johansson ansåg själv att några av dessa var värda att lyfta fram.  

Tomtebissen
Bland J. Viktors personliga favoriter var Tomtebissen: ”Som nummer ett i samlingen står tidningen Tomtebissen […] Exemplaret av denna ytterst sällsynta publikation är alldeles komplett men rätt fläckigt och illa medfaret”. Tomtebissen var en Göteborgsk satirisk tidning från 1857. Rydberg var en av dess två redaktörer. 

Singoalla
1857 trycktes Singoalla för första gången, inte som bok utan som det dominerande bidraget i Göteborgskalendern Aurora, årgång 1858. J. Viktor hade ett, som han beskriver, ”ganska illa medfaret exemplar” som han antagit var utskuret ur Aurora. Då han skulle låta binda in boken, upptäckte han ett fragment av en ryggtitel. Titeln saknade i detta fragment de inledande bokstäverna och löd ”…vägs-kupéen”. Efter vissa efterforskningar kom J. Viktor fram till att utgivaren och tryckaren C. F. Arwidsson i Göteborg tagit bort första arket (dvs de första 16 sidorna) ur restupplagan av Aurora årgång 1858 och tryckt ett nytt ark, nu med Pehr Thomassons En läserska och därefter satt samman materialet för ny utgivning i serien Riksdalerböcker för resor, nr 33, tryckt 1864 och med ryggtiteln ”I Jernvägs-kupéen”. Anekdoten illustrerar J. Viktor som boksamlare och bokforskare och ger en inblick i 1800-talets bokutgivning.

Det forna Jönköping
J. Viktor var även särdeles nöjd över ett särtryck av Det forna Jönköping ur kalendern Svea för 1880. På omslaget har Rydberg skrivit ”Till Syssi från hennes Jönköpings-Vicke-Vinge”. Syssi avser Rydbergs hustru Susen. I boken finns också några skrivpapper interfolierade med anteckningar av Rydberg, gällande Vapensmeden. I dessa anteckningar kallas bokens vapensmed dock för ”Harneskmakaren och målaren Gudmundsson”. Boken utgör för övrigt en 50-årspresent från bokhandlaren Erik Ohlson till J. Viktor, där bokbandet är gjort av Gustaf Hedberg och har försetts med ett inklistrat idolfoto av Viktor Rydberg, taget under 1870-talet. På baksidan av fotot har Rydberg skrivit: ”Till en vänlig åhörarinna från originalet”.

Handskrifter
I samlingen finns ett par handskrifter av Rydberg. Det är dikterna Barndomspoesien samt Jungfru Maria i rosengård. Antikvariatet Björck & Börjesson i Stockholm hade kommit över dessa, inköpta från en arvinge till Malla Grandinson (utgivare av bland annat Malla Silfverstolpes memoarer) och såg sig skyldiga att först erbjuda J. Viktor att köpa dem till ett ”rimligt pris”. J. Viktor skrev i ett brev till Björck & Börjesson, att trots att det var mitt i julveckan 1955, så kunde han inte motstå erbjudandet och köpte dem till sig själv i julklapp. Handskrifterna kostade 200 kronor, men med 10 % rabatt landade kostnaden på 180 kronor. Som han själv noterar: ”Någon större betydelse för Rydbergstexten ha de inte, fastän de inte exakt överensstämmer med andra manuskript eller tryck av dikterna, men det är så gott som aldrig fallet, när det gäller Rydberg.”

”Provtryck”
I en kapsel finns en hög med typografiska varianter av vad som uppges vara provtryck av femte upplagan av ”Singoalla”. Trycken hör dock inte till denna utgivning utan är tävlingsbidrag till "Allmän skandinavisk pristäflan för sättare och tryckare 1906", utlyst i Nordisk Boktryckarekonst 1905, häfte 11, s. 418 f. Trycken omfattar titelsidan samt inlaga (totalt 4 sidor), till Viktor Rydberg "Singoalla", femte upplagan 1905. Tävlingsbidragen härrör från olika tryckerier, inalles 24 stycken. De ger en fin bild av den typografiska produktionsbredden vid denna tid, på gränsen mellan 1800-talet och modernismens genombrott under 1920-talet.

Brev
Något av en kuriositet är ett brev från Fredrika Bremer till Viktor Rydberg i vilket hon ber om ett besök i maj 1862.  ”Kan Ni komma på en stund i afton, så träffar Ni tvenne män hvars bekanntskap skulle vara för Er af intresse! Är det alldeles omöjligt – men kunde Ni ej gå sednare till det andra stället? – så skänk mig nöjet att se Er en stund i morgon kl. 1 middagstiden! Var hjertligen välkommen till en uppriktig beundrarinna af den sista Athenaren.”  Fredrika Bremer fick sin vilja igenom en vecka senare, enligt J. Viktor som hänvisar till Rydbergs brev, utgivna 1923-26.

Häftesedition
Under 1800-talet gavs böcker ofta ut häftesvis. Sådana häften tog köparen sedan till en bokbindare som band ihop dem till ett bokband. Med tanke på att detta var det vanliga förfarandet med häftesutgåvorna, finns inte speciellt många utgåvor kvar som är intakta, det vill säga, där häftena inte bundits in. I samlingen finns en intakt häftesutgåva av en dansk översättning av Fribytaren på Östersjön i mycket gott skick: Fribytteren paa Østersøen; romantisk fortaelling af Viktor Rydberg, Folkeudgave ved Otto Borchsenius. 1878, 36 häften, totalt 740 sidor.

Dedikationer
Samlingen omfattar ett stort antal dedikationer. Flest dedikationer är till J. Viktor själv, men det finns många andra som är intressanta på olika sätt.  Bland annat finns här Bref till en samvetsgrann vän, som genom att läsa V. R:s s. k. bibellära om Kristus [...] / af P. Wieselgren, som är dedikerad till Susen Hasselblad, kvinnan som Viktor Rydberg gifte sig med. I Läsning för barn av Zacharias Topelius har vi en indirekt mångarmad dedikation. Boken är en gåva till Elsa Stenhammar från ”hennes vänner Viktor och Susen Rydberg”. Elsa Stenhammar är i det här fallet den Elsa som växte upp och blev sångare, organist och körledare, var kusin till kompositören Wilhelm Stenhammar och systerdotter till kompositören och organisten Elfrida Andrée. Det är sannolikt genom Elfrida Andrée som paret Rydberg blivit bekanta med Elsa, för Rydberg var god vän med Andrée, ett vänskapsband som kommer till synes i flera dedikerade utgåvor från Rydberg till Andrée. I samlingen finns också ett par av Elfrida Andrées tonsättningar av Rydbergs dikter.

Översättningar
Översättningarna visar på Rydbergs internationella spridning under sin livstid. I samlingen finns 15 av Rydbergs verk och en del av dikterna översatta till norska, danska, finska, tyska, franska, italienska, spanska, engelska, nederländska, polska och latin. Singoalla är det verk som översatts mest och av den flitigaste översättaren, Josef Fredbärj. Singoalla finns på engelska, franska, italienska och spanska. Fredbärj har även gjort översättningar till tyska, dock ej av Singoalla.

Rydbergiana
Rydbergianan utgör en mindre del av samlingen och innehåller diverse material, som foton, en akvarell, brev från Susen Rydberg till kamrer J. Wallinder, siluetteckningar och så vidare. Här finner vi också böcker som Rydberg ägt, däribland Skilda toner, dikter av Ernst Beckman, med Beckmans dedikation till Rydberg. Här finns även: Choleran i sin ryslighet, eller alfabetisk förtekning på 684 personer, de flesta medlemmar af Jönköpings stads och slotts församlingar, hvilka under augusti och september månader 1834, afledo i denna farsot. I denna skrift från 1835 står Viktor Rydbergs mor upptagen som en av de avlidna: ”Rydberg, Hedwig Christ., f. Duker, 39 år.”

Till de böcker som Rydberg ägt hör Archombrotus et theopompus sive argenedis, 1669, som tillhörde Rydberg redan under hans tid på Växjö gymnasium. Boken är en nyårsgåva skänkt i januari 1942 till J. Viktor från Erik Ohlson, ena halvan av Thulin & Ohlson. Erik Ohlson var inte helt säker på att det var Rydberg som ägt boken. Han skriver: ”Uteslutet är ju inte att det är fråga om en helt annan Rydberg, men är det gärna möjligt att två fäder kan ha döpt sina söner till Abraham? Obarmhärtigt!” J. Viktor har dock kunnat belägga de namn som är skrivna på insidan av pärmen som varandes klasskamrater till Rydberg. Boken kan nog med säkerhet sägas ha tillhört honom. Rydberg experimenterade för övrigt med sin namnteckning på titelbladets baksida. Ytterligare kuriosa är att detta exemplar även tillhört fältsekreteraren, sedermera akademiräntmästaren och boktryckaren Carl Fredrik Berling, son till Christian Fredrik Berling som ägde det Berlingska boktryckeriet i Lund.

Något om vad samlingen berättar
Det är alltid vanskligt att uttala sig om en samlings förmenta värde. Bokhistoriskt finns några aspekter, bland annat den som J. Viktor noterar: ”Att lägga bredvid varandra första upplagan av Den siste Athenaren i [den] undermåliga typografi, som var Handelstidningens följetongssats i någon justering och praktupplagan av 1880 med författarens porträtt i stålstick […] belyser på sitt sätt Rydbergs radikalt ändrade position under de gångna tjugoett åren, från okänd landsortspublicist till den store nationalskalden, hedersdoktorn, en av De Aderton.”

Samlingen som helhet ger en bred ingång till Viktor Rydbergs skrifter, som i denna kontext också tecknar en bild av Rydberg som betydande kulturpersonlighet, samt en bild av utgivnings- och tryckhistorien kring honom. Den ger också en inblick i det mediala landskap som en person som Rydberg kunde verka i, med alla dess bidrag till kalendrar, tidningar, tidskrifter, förord och efterord. Dedikationerna i sig ger en bild av Rydbergs kontakter och relationer, men ger också ledtrådar angående kontaktnäten i sig. 

Biblioteket har generellt en förkärlek för att binda om böcker och i den processen händer det att man gör sig av med omslag och annat som inte hör till den huvudsakliga texten. I Rydbergssamlingen finns däremot mycket sådant material kvar. Slutligen ger samlingen en bild av J. Viktor Johansson själv, som boksamlare - en av de som under sin tid aktivt medverkade till en större medvetenhet om boksamlande, och om värdet av original i en samling.

Biografi

Johan Viktor Johansson, eller J. Viktor som han valde att kalla sig själv, föddes 22 december 1888 i brukssamhället Åmmeberg i Örebro län. Hans uppväxt var, enligt honom själv, enkel men inte fattig, dock utan bildningstradition eller böcker. Familjen flyttade till Göteborg 1897. I folkskolan på Hisingen insåg lärarinnan att J. Viktor hade läshuvud och tack vare hennes ingripande fick han övergå till läroverket. Det var här som han blev ”betagen i böckernas värld”. 1908 inskrevs han på Göteborgs högskola, och han disputerade 1927 med en avhandling om Denis Diderot.

Innan dess hade han också börjat arbeta på dåvarande Göteborgs stadsbibliotek, nuvarande universitetsbiblioteket. Han började som vikarie för biblioteksbiträdet Robert Olsson som deltog i Olympiska spelen 1912 för att kasta slägga, samt bära flaggan under öppningsceremonin. Detta vikariat följdes under ett par år av ytterligare tillfälliga vikariat innan han blev fast anställd 1915, som extra ordinarie amanuens, för att 1919 avancera till andre bibliotekarie och 1930 till förste bibliotekarie. Under mer än 20 år var han chef för handskriftsavdelningen.

J. Viktor skriver att Viktor Rydberg inte var en favoritförfattare i hans ungdom, utan att han tillhörde de författare som ”skolan förstörde”. Rydberg blev framställd som en ”kanoniserad idealgestalt” vilket J. Viktor hade svårt för och han tillskriver litteraturhistorikern Victor Svanberg förtjänsten att ha ”dragit ner honom på jorden igen”. Det var först efter detta som J. Viktor utvecklade ett mer personligt intresse för Rydberg och började samla på skrifter av och om honom.

J. Viktors privata bibliotek bestod vid hans död av cirka 6500 volymer och över 2000 småskrifter. Materialet var övervägande svenskt och fördelat på tre huvudfack: bibliografi, litteraturhistoria och vitterhet. Merparten av detta såldes enligt hans egen önskan på Stockholms bokauktionskammare. Rydbergsamlingen ville han däremot se i ett offentligt bibliotek, då det i samlingen finns ”rätt så många dedikationsexemplar, böcker med omslag och i originalband”.

J. Viktor skrev mycket. Hans bibliografi som finns upptagen i Boksamlande och forskning upptar 142 poster. Av de böcker han skrev eller bidrog till bör Försvar för boksamlaren (1943) och dess andra och kraftigt utökade upplaga (1958) vara den som är mest läst. Beträffande Rydbergsamlingen har J. Viktor själv skrivit den mest utförliga texten, ”En biblioteksman bland sina böcker” som utgör ett kapitel i Försvar för boksamlaren. I denna text beskriver han Rydbergsamlingen och den rekommenderas som en mer ingående beskrivning av materialet.

Läs mer

Engström, Gösta. Fil. dr. J. Viktor Johanssons Viktor Rydbergssamling i Göteborgs universitetsbibliotek. 1968.

Engström, Gösta. J. Viktor Johanssons Viktor-Rydbergs-samling i Göteborgs universitetsbibliotek : katalog. 1971.

Johansson, J. Viktor, Boksamlande och forskning: valda uppsatser utgivna som minnesskrift, Elander, Göteborg, 1971.

Johansson, J. Viktor, Försvar för boksamlaren: fyra uppsatser om böcker, Wahlström & Widstrand, Stockholm, 1943.

Johansson, J. Viktor, Försvar för boksamlaren: fyra uppsatser om böcker, Ny, omarb. och utvidgad uppl., Wahlström & Widstrand, Stockholm, 1958.

J. Viktor Johanssons Rybergsamling (Förteckning): http://hdl.handle.net/2077/39136

Forskningsuppslag

• En översikt över samlingen, med dess innehåll. Vad är representerat, och hur speglar det tidsandan och materialets kontext?
• Biografiska undersökningar. 
• Rydbergiana utanför Sverige: översättningar, mottagande. 

Har du fler forskningsuppslag som du vill dela med dig av? Tipsa oss gärna!