Om verksamheten
I arbetet med Göteborgs universitetsbiblioteks specialsamlingar och arkiv ingår förvärv, handläggning och uppordnande av donationer, förteckning, katalogisering, konservering och samlingsvård. Utöver nyförvärv har vi också ett brett fokus på retroaktivt arbete med våra befintliga samlingar.
Arbete med arkiv och handskrifter
Arkivariens uppgift är både vetenskaplig och administrativ och handlar om att utreda och bedöma vilka handlingar som ska bevaras i arkiv, samt att ordna, förteckna och vårda arkivbeståndet. Handlingarna i ett arkiv utgörs huvudsakligen av skriftliga dokument – även i digitalt format – så som manuskript, brev, dagböcker och protokoll, men kan också omfatta annat material, till exempel fotografier. Huvudsyftet är att ta vara på information som kan vara värdefull för forskningen, nu och i framtiden. Våra arkivarier ger också råd och service till bibliotekets användare och besökare.
Katalogisering
Katalogiseringen av bibliotekets material pågår ständigt, inte bara av nyinkommet material, utan även retroaktivt. Stora delar av universitetsbibliotekets samlingar är äldre än biblioteket och endast sökbara i kortkataloger, varav några är inskannade. De flesta av våra äldre samlingar är katalogiserade i fysiska kortkataloger, där korten är hand- eller maskinskrivna. Vissa samlingar är dock inte sökbara alls. Bok för bok lägger vi in dem i katalogsystemen Libris och Supersök.
Att katalogisera kräver breda kunskaper i bland annat språk, kultur, historia och samhällsliv. För att rätt kunna beskriva innehållet i en bok och senare en samling, behöver man ha förståelse för dess ämne, sammanhang och bakgrund.
Bokbinderi
Ursprungligen var bokbinderi själva hantverket att sammanfoga, handskrivna eller tryckta ark till en bok. Universitetsbibliotekets bokbinderi ägnar sig numera dock mest åt att laga böcker – både papper och pärmar, som kan vara gjorda i olika material beroende på hur gammal boken är. Man lagar även handskrifter och mycket annat. Arbetet kräver bred kunskap inte minst om olika material och lagningstekniker, både historiska och moderna.
Konservering
Konservering av kulturhistoriska föremål och konstföremål innebär främst åtgärder som syftar till att förhindra och sakta ner nedbrytningen av det fysiska materialet. Det kan också innebära att varsamt restaurera föremål.
Konserveringsarbetet vid universitetsbiblioteket handlar till stor del om förebyggande arbete och om att ge stöd och råd i samband med flytt av böcker och samlingar, samt att ha kontroll över miljön i de olika magasinen. På så sätt minskas risken både för skadedjursangrepp och mögeltillväxt. I vissa fall handlar det även om att rengöra eller på olika sätt säkerställa att materialet kommer att överleva tidens tand. Mer specifika uppdrag kan exempelvis gälla hanteringen av böcker bemålade med giftiga pigment (huvudsakligen arsenik).
Biblioteket har ett aktivt samarbete med Institutionen för kulturvård vid Göteborgs universitetet, både vad gäller forskning och utbildning. Särskild omsorg läggs på material som exempelvis pergament. Vi tar regelbundet emot studenter från institutionen som praktikanter.
Konserveringsarbetet vid biblioteket syftar till att långsiktigt säkra bevarande och tillgängliggörande av samlingarna.
Om konservering av kulturarv på Wikipedia (engelska).
Digitisering
Att digitisera bibliotekets samlingar och därmed göra dem tillgängliga är en av bibliotekets löpande uppgifter. Vi arbetar med att göra digitala kopior av olika typer av material, till exempel böcker, tidningar, affischer, fotografier, vykort och handskrifter. Vad som digitiseras bestäms utifrån beställningar, projekt och våra egna urvalsprinciper.
Digitiseringsarbetet börjar med att varje verk skannas eller fotograferas högupplöst i sin helhet, från pärm till pärm. Fokus ligger på att göra texten så läsbar och tillgänglig som möjligt, och görs med stor noggrannhet för att få med detaljer som till exempel anteckningar, stämplar och vattenmärken. Då vi väljer vilka funktioner som ska ingå i skanningsprocessen, tar vi hänsyn till materialets typ och beskaffenhet.
Biblioteket är mån om hög kvalitet då det gäller den digitala kopian, och följer internationell standard för bildfångst.
Det digitiserade materialet publiceras antingen i Göteborgs universitets publiceringsdatabas GUPEA, eller i Alvin som är en plattform för publicering av digitalt kulturarvsmaterial.
Beställ digitala kopior ur samlingarna
Hitta digitaliserat material i GUPEA
Hitta digitaliserat material i Alvin
Digitisering eller digitalisering?
Säkert har du stött på dessa två begrepp, och det kan vara bra att känna till att de inte är utbytbara.
Att digitisera innebär att man utgår ifrån ett fysiskt eller analogt material för att skapa en digital kopia. Det kan handla om att göra om ett papper till en PDF, eller att överföra ljudet på ett kassettband till en Mp3-fil. Digitisering avser endast denna konvertering från ett format till ett annat. Inget tillförs egentligen materialet, även om viss metadatautvinning ofta förekommer: att man uppger t ex titel, författare, år mm, för att materialet ska gå att hitta i en databas eller motsvarande.
Att digitalisera kan betyda många olika saker, men generellt innebär det att man också tillför information, funktioner eller andra uppgifter som ett digitalt format erbjuder. På så sätt kan man utveckla eller förändra materialet, eller göra det mer tillgängligt eller anpassningsbart. Digitalisering medför ofta ny funktionalitet eller effektivisering.
