Kaj Munksamlingen
Litteratur av och om Kaj Munk (1898-1944), dansk präst, skribent, dramatiker och motståndsman som mördades av den nazistiska ockupationsmakten under andra världskriget. Samlingen består av 120 skrifter av och om Kaj Munk. Cirka hälften av dem är Munks egna arbeten.
Om samlingen
Munks arbeten speglar hans politiska ställningstaganden. Till en början var han positiv till flera antidemokratiska samhällsidéer, men skulle senare komma att göra helt om i dessa frågor. Istället vände han sig emot den nazistiska ockupationsmakten, dess styre och dess förföljelse av judar och kritiserade den starkt i både sin litterära och dramatiska produktion, samt i sina predikningar. De biografiska skrifterna i samlingen utgör ett samtida komplement till hans egna arbeten.
Förvärvshistorik
Samlingen donerades 1954 till Göteborgs universitetsbibliotek av Gustaf Bernström (1877–1966). Bernström var apotekare och finansman och räknas som en av Sveriges främsta boksamlare under 1900-talet.
I stort sett hela samlingen är bunden av hovbokbindare Gustaf Hedberg eller hos A-B Lévins bokbinderi. Banden i sig utgör fina exempel på deras bokbindarkonst.
HItta samlingen
Text: Anna Lindemark
Biografi
Kaj Munk föddes 1898 som son till en garvaremästare. Han blev tidigt föräldralös och adopterades av släktingar. Han studerade i Köpenhamn och 1924 tilldelades han en befattning som präst i Vedersø på Jylland, där han var verksam till sin död 1944.
Under trettiotalet var Munk övertygad om att parlamentarism och demokrati var svaga statsskick och han uttryckte sin beundran för Hitler och Mussolini. I stället för demokrati förespråkade Munk en stark ledare som kunde genomdriva folkets vilja. I och med Italiens invasion av Etiopien (dåvarande Abessinien) och en resa till Tyskland 1938 där Munk bevittnade den systematiska förföljelsen av judar, ändrade han åsikt om de fascistiska och nazistiska regimerna. Trots sin tidigare beundran för nazistregimen, var han starkt kritisk till all samarbetspolitik efter den nazistiska ockupationen av Danmark i april 1940. När den danska regeringen avgick i augusti 1943 blev Kaj Munk en centralgestalt för det danska motståndet mot nazismen. I sina predikningar och i ett flertal pjäser uppmanade han danskarna att göra motstånd mot nazisterna. Han förbjöds att predika, vilket inte hindrade honom att fortsätta med detta. I januari 1944 mördades han av Gestapo. Han kom att bli en viktig symbol för den danska motståndsrörelsen.
Munks änka Lise (1909-1998) blev vid hans död ensam med fem barn. Hon fick av danska staten tillåtelse att stanna kvar i dåvarande Vedersø prästgård, som efter hennes död kom att göras om till minnesmärke och öppnades för besökare under 2010.
Kaj Munks eftermäle
Kaj Munks eftermäle är omfattande och hans gärning är väl beforskad. Redan under sin levnad var Kaj Munk en välkänd personlighet och det finns ett mycket stort pressmaterial av och om honom. Kaj Munk-samlaren vice tullinspektör Kapt. Marcussen åstadkom bland annat en klippsamling om över 50.000 tidningsartiklar och notiser med koppling till Munk.
Centret bedriver forskning kring Kaj Munks författarskap och samtid. Här har man arbetat med att digitalisera och annotera Kaj Munks samlade dramatiska verk och alla hans bevarade predikningar. Dessa finns tillgängliga i fulltext på nätet.
Det digitala Kaj Munk-Arkivet innehåller många andra texter om Kaj Munk, däribland brev, artiklar och foton. Dessutom finns här över 5000 dokument som härrör från Munks efterlevande släktingar. Från och med 2023 beräknas det innehålla hans samlade produktion, samt många andra texter med bäring på hans liv och arbete.
Forskningscentret erbjuder också studiematerial, undervisning och föreläsningar om Kaj Munk.
Kaj Munk Selskabet är en rikstäckande dansk förening som syftar till att förmedla kunskap om Kaj Munk, hans liv och arbete. Sällskapet är öppet för allmänheten och verkar i en demokratisk anda. Sällskapet samarbetar med Kaj Munks prästgård (idag en del av Ringkøbing-Skjern Museum), Vennekredsen for Kaj Munks Præstegård och Kaj Munk Forskningscentret (Aalborg Universitet), se ovan. Tillsammans med Forskningscentret ger Kaj Munk Selskabet ut tidskriften Munkiana, med artiklar om Kaj Munk, hans samtid, hans arbete och hans bäring på nutiden.
Efter sina studier i Köpenhamn kom Kaj Munk att bli sockenpräst i Vedersø. Det var en stor omställning, men han blev med tiden mycket fäst vid platsen, människorna och den omgivande naturen. I prästgården rymdes den stora familjen, med hustrun Lise och fem barn. Här hade Kaj Munk också inrett sitt arbetsrum.
Där prästgården ligger idag, fanns ursprungligen Aabjergs herrgård, som figurerar i skriftliga källor från mitten av 1300-talet. Omkring 300 år senare blev den istället prästgård. Efter Kaj Munks död 1944 förvärvades bostadshuset av danska staten, “for at blive opretholdt som et minde om Kaj Munks liv og virke” och det ställdes till Lise Munks förfogande fram till hennes död 1998. Därefter invigdes det som museum.
Läs mer
Gemzøe, Anker. - Kaj Munks digtning og livssyn / Anker Gemzøe og Mogens Pahuus.. - 2019 - 1. udgave.. - ISBN: 9788772102665
Om Kaj Munk i Den Store Danske
Uerstatteligt Kaj Munk-materiale frygtes tabt i nazityveri
Kaj Munk under forskarlupp ; Gefle dagblad 2 oktober 2011
Kaj Munks bøger : en bibliografi / Ove Marcussen
Kaj Munk samlingen på Stiftsbiblioteket i Maribo
Kaj Munk Forskningscentrets bibliografi
Lise Munk : en pige fra Vedersø / Bjarne Nielsen Brovst
Kaj Munk Forskningscentret ved Aalborg Universitet
Livet i Vedersø præstegård : om Lise og Kaj Munk / ved Bjarne Nielsen Brovst
Forskningsuppslag
- En översikt över samlingen, med dess innehåll. Vad är representerat, och hur speglar det tidsandan och materialets kontext?
- Biografiska undersökningar. Kaj Munks liv och gärning är väl beforskade. Dock finns inte lika mycket skrivet om hans inflytande i Sverige, vare sig politiskt eller litterärt, som i hans hemland.
- Jämförelser med andra samlingar av och om Kaj Munk.
- Jämförelser med svenska skribenter som berört liknande ämnen vore också intressanta både ur ett litteraturhistoriskt och politiskt-historiskt perspektiv.
Har du fler forskningsuppslag som du vill dela med dig av? Tipsa oss gärna!