Oscar och Mary von Sydows samling

Om samlingen

Totalt uppgår samlingen till ca 750 volymer samt 400 broschyrer och fotografier, småskrifter och böcker, från och med 1600-talet fram till mitten av 1900-talet. Tonvikten ligger på material om Göteborg från 1800- och 1900-talen, med fokus på åren runt 1920-1930. Här kan läsaren erfara vad borgerskapet åt vid sina middagsbjudningar, se hur staden såg ut, läsa tal och anföranden och möta människorna som levde och verkade här. 

Utöver den geografiska sammanhållningen är det svårt att ämnesmässigt ringa in samlingen. Här återfinns böcker om allt från lokalhistoria, biologi och arkitektur till levnadsbeskrivningar och kuriosa i form av pamfletter, verser, matriklar, tal och sånger. Ett exempel på det senare är ett par blad med Visa om Lysekil, sjungen för badsällskapet vid marknadstillställningen d. 20 Juli 1868, diktad av en badgäst: 

För Lysekil nu vill jag sjunga en sång, 

Der nytta och nöje vi ha på en gång;

Ty här är det glädje och lif på hvar fest,

Och helsan ­– den sköter man här allra bäst.

Sången är ett s. k. vardagstryck, som inte särkatalogiseras. Den återfinns i kapseln med Göteborgiana, som innehåller diverse program, menyer och annat efemärt tryck och går att söka fram i Göteborgs universitetsbiblioteks katalog.

Ett väl representerat inslag i samlingen är material som berör Jubileumsutställningen i Göteborg, vilken gick av stapeln den 8 maj - 30 september 1923 och i vilken Oscar von Sydow intog en mycket aktiv roll. Från denna tid finns också en stor mängd material om livet i Göteborg i allmänhet och det högborgerliga livet i synnerhet, däribland broschyrer om olika sällskap, föreningar och förbund, guideböcker, tidskrifter, mässkataloger och poliskalendern Vägledare över Göteborg. För den som letar efter uppgifter om ett specifikt företag, eller bara vill förkovra sig angående de personer som bodde och verkade i staden, är Göteborgs adress- och Industrikalender en guldgruva. Här hittar man adresser, register över företagsanställda, och även styrelsesammansättningar hos alltifrån ”Svenska Likbränningsföreningens Lokalafdelning i Göteborg” till ”Sällskapet för uppmuntran af öm och sedlig modersvård." 

Genom samlingens många minnesskrifter om bland annat banker, rederier, golfklubbar och grosshandlarfirmor, kan stoltheten över staden och över de enskilda företagen skönjas. I samlingen finns även ett fåtal fotografier tagna av göteborgsfotografen Torsten Hedlund (1855-1935) och ”Göteborgs musei fotografiska atelier”. 

Paret von Sydow utgör själva ett framträdande inslag i samlingen. Här finns inbjudningskort och menyer ifrån middagar och andra tillställningar som de bevistat, flera med handskrivna marginalanteckningar i form av gästlistor och dylikt. Det finns även författardedikationer i vissa av böckerna, ställda till Mary och Oscar von Sydow. Helt unik är den fantasifulla och detaljerade handskrift som målades av den västsvenske konstnären Nils Wedel på uppdrag av länets Hushållningssällskap, vilket skänkte den till Oscar von Sydow i 50-årspresent.

Sammantaget utgör Oscar och Mary von Sydows samling en spännande tidskapsel som ger en unik inblick i livet i Göteborg under framför allt 1900-talets första årtionden.

Förvärvshistorik

Oscar och Mary von Sydows samling överlämnades år 1958 till dåvarande Göteborgs stadsbibliotek, nuvarande Göteborgs universitetsbibliotek, av parets söner, utrikesrådet Erik von Sydow samt direktör Kristian von Sydow. Donationen betecknades ursprungligen som två boksamlingar - en om Göteborg och en om Bohuslän.

Biografi

Oscar Fredrik von Sydow (1873-1936) var son till Maria Euphrosyne Modin och Henrik August von Sydow, borgmästare i Kalmar. Redan som treåring blev han föräldralös: inom loppet av tre veckor dog hans far i ett slaganfall och hans mor troligen i barnsäng och de sju syskonen von Sydow skingrades. År 1882 kom den då nioårige Oscar till en fosterfamilj i Östersund. Så småningom läste han juridik i Uppsala och tog hovrättsexamen där, 21 år gammal. Oscar von Sydow hade många politiska uppdrag under sina verksamma år, bland annat som landshövding i Norrbottens län (1911-1917) och civilminister (1914-1917), samt landshövding i Göteborgs och Bohus län (1917-1934). Som landshövding i Göteborg intog von Sydow bland annat en mycket aktiv roll i förberedelserna och genomförandet av den stora jubileumsutställningen i samband med Göteborgs 300 årsjubiléum, vilken genomfördes år 1923. Under åtta månader, mellan februari och oktober 1921, var Oscar von Sydow Sveriges statsminister. Han ledde då en så kallad ”fackmannaministär” tillsatt av kung Gustaf V efter att Louis De Geer tvingats avgå. Trots att ministären bara var provisorisk drev han som statsminister en rad frågor, varav den kanske viktigaste var avskaffandet av dödsstraffet. Oscar von Sydow blev 1934 filosofie hedersdoktor vid Göteborgs högskola och serafimerriddare 1935. Från 1934 och fram till sin död var han riksmarskalk. 

Mary von Sydow, född Wijk (1984-1957), var dotter till grosshandlare Erik Wijk och Emily Dickson och boren göteborgska. I ett porträtt av Mary von Sydow skriver hennes svärdotter Marie-Christine von Sydow om sin svärmor: ”troligen har vår stad aldrig haft en mer glödande lokalpatriot och knappast heller en mer hängiven vårdare av dess intellektuella traditioner.” 

År 1911 gifter sig Mary Wijk med den då 11 år äldre Oscar von Sydow och blir därmed senare både landshövdinge- och ministerhustru. Att dessa roller för med sig många uppdrag och förpliktelser avspeglas i Mary och Oscar von Sydows samling, inte minst genom visitkort och inbjudningar till olika middagar och välgörenhetstillställningar. Möjligen var Mary von Sydows starka engagemang för utsatta grupper i samhället något som förväntades av en kvinna i hennes ställning, men för damidrott verkar hon ha haft ett genuint intresse och 1926 inviger hon Internationella kvinnliga idrottsspelen eller ”Damolympiaden” i Göteborg. Hon var även aktiv i kvinno- och rösträttsrörelsen, samt ordförande i Fredrika Bremer-förbundets lokalförening i Göteborg. I egenskap av autodidakt hyste hon stor aktning för akademisk bildning och menade att alla kvinnor borde ha försörjningskompetens för att öka sin trygghet och självständighet. Mary von Sydows intressen återspeglas i samlingen i allt från pamfletter för allmän rösträtt och föredrag om social verksamhet till skrifter om idrott och material från olika idrottssällskap. 30 juni 1944 grundades Stiftelsen Fru Mary von Sydows, född Wijk, donationsfond.

Stiftelsens huvudsakliga ändamål är att:

• Främja barns och ungdomars vård och fostran eller utbildning
• Främja vetenskaplig undervisning eller forskning
• Utöva hjälpverksamhet bland behövande och främja vård av behövande ålderstigna sjuka eller handikappade
• Främja rikets försvar

Paret von Sydow fick tillsammans tre barn: Erik född 1912, Kristian född 1917 och Marie (gift Andréen) född 1919. 

På Handskriftsavdelningen vid Göteborgs universitetsbibliotek finns korrespondens till och från Oscar von Sydow. I KvinnSams arkiv vid Göteborgs universitetsbiblioteks finns Mary von Sydows samling under signum A 51. 

Läs mer

Kleberg, Tönnes, red. ”Från bok -och biblioteksvärlden”. Nordisk tidskrift för bok- och biblioteksväsen 47 (1960).

Svensson, Eva-Maria. ”Mary Emily von Sydow”. I Svenskt kvinnobiografiskt lexikon. Åtkomstdatum 20 november 2024. http://skbl.se/sv/artikel/MaryEmilyvonSydow.

Svensson, Per, Mats Bergstrand och Per T. Ohlsson. Oscar von Sydow. Sveriges statsministrar under 100 år. Stockholm: Bonnier, 2010.

Sydow, Marie-Christine von. ”Mary von Sydow”. I Min svärmor: tjugotvå svenska män och kvinnor presenterar sina svärmödrar, redigerad av Germund Michanek. Hågkomster och livsintryck : Ny serie 1. Uppsala, 1959.

Forskningsuppslag

• En översikt över samlingen, med dess innehåll. Vad är representerat, och hur speglar det tidsandan och materialets kontext? 
• Biografiska undersökningar. Jämförelser med andra liknande samlingar. 
• Lokalhistoria i Göteborg- och Bohuslän under 1800- och 1900-talet.
• Borgerligt sällskapsliv i Göteborg under 1900-talets första hälft.
• Internationella kvinnliga idrottsspelen 1926.
• Utformandet av menyer och visitkort under 1900-talets början.
• Jubileumsutställningen i Göteborg 1923. 

Har du fler forskningsuppslag som du vill dela med dig av? Tipsa oss gärna!