
Barbro Alving
Barbro Alving, signaturen Bang, var en av Sveriges mest kända journalister. Hon var en av de första kvinnliga krigsreportrarna, tillika en aktiv fredsivrare och kvinnosakskämpe. Sin tidningsbana började Alving som volontär på Stockholms Dagblad och fick därefter anställning på tidningen Idun. 1934 rekryterades hon till Dagens Nyheter.
Om arkivet
Barbro Alvings samling (A 96) består av 239 volymer och sträcker sig mellan åren 1891 till 2015. I volymerna finns en stor mängd brev, både som hon har skrivit och som hon har fått från vänner, enskilda personer och olika organisationer. Här finns hennes manus, anteckningar och tidningsklipp. Det finns även en stor mängd av fotografier, bland annat från Alvings olika resor runt om i världen som utrikeskorrespondent.
Arkivet är i stort sett ordnat men i olika skikt då flera tilläggsaccessioner är förtecknade för sig.
Alving arbetade i många år med en biografi över sin nära vän och mentor, Elin Wägner. Mycket av materialet som hon samlade på sig rörande Wägner finns i samlingen. Biografin blev dock aldrig färdig och Alving överlämnade uppdraget till författarparet Ulla Isaksson och Erik Hjalmar Linder.
KvinnSam har även personarkiv efter Barbro Alvings mor Fanny Alving, hennes far Hjalmar Alving och hennes syster Beat-Sofi Alving.

Biografi
Barbro Alving (1909-1987) föddes i Uppsala som yngsta dotter till författaren och kåsören Fanny Alving och lektorn och forskaren i nordiska språk Hjalmar Alving. År 1920 flyttade familjen till Stockholm där Alving och hennes två år äldre syster Beat-Sofi sattes i Whitlockska Samskolan där Hjalmar Alving var studierektor.
Redan som flicka ville hon bli känd reporter som reste till jordens oroshärdar och träffade världens berömdheter. Yrkesbanan började efter studenten på Stockholms Dagblad. Det var här hon tilldelades signaturen Bang, som hon sedan behöll hela livet. Bara någon månad senare värvades hon som redaktionssekreterare till veckotidningen Idun där hon verkade i tre år. Alvings första utlandsuppdrag blev att för Dagens Nyheter skriva kringreportage under Olympiaden i Berlin 1936. Reportaget blev en stor framgång och efter att självmant rest till inbördeskrigets Spanien och rapporterat om krigets fasor och konsekvenser väckte hon stor uppmärksamhet och befäste därmed sin ställning som krigskorrespondent.
Karriären fick dock en paus då dottern Ruffa, döpt till Maud Fanny, föddes den 25 februari 1938. Fadern hade redan en familj och Alving beslöt att ensam ta hand om sin dotter. För detta blev hon omskriven; ”Bang-barn” blev ett vedertaget begrepp för barn vilkas mödrar själva tog sig an föräldraskapet i slutet av 1930-talet. Alving träffade Loyse Sjöcrona, en skånsk adelsdam som arbetade som registrator vid Svenska Mejeriernas Riksförening, redan under krigsåren och de beslutade sig för att dela framtid och ansvar för Ruffa.

År 1947 åkte Alving på en reportageresa jorden runt för Dagens Nyheter. Den kom att sammanfalla med Indiens självständighet och ett väpnat uppror i Indonesien. Hon besökte även Singapore, Hongkong och Kina. I Japan skrev hon ett omtalat reportage om offren för atombomben över Hiroshima. På 1950-talet rapporterade Alving från Sovjetunionens inmarsch i Ungern 1956 och på 1960-talet från kriget i Indokina. Hon blev tidigt pacifist och var på 1950-talet aktiv i kampen mot svenskt atomvapen. Hennes pacifism ledde till att hon dömdes till en månads fängelse för civilförsvarsvägran. Sina upplevelser av detta skildrade hon i "Dagbok från Långholmen". Utöver sina reportage skrev hon under många år kåserier under pseudonymen "Käringen mot strömmen".

Vid sidan av sitt skrivande var Alving en flitig radiomedarbetare. Sveriges Radio hade tidigt upptäckt hennes distinkta, mörka och uttrycksfulla röst. År 1960 fick hon ett eget radioprogram, ”Bang med skrivmaskin och grammofon”, där hon både berättade och reflekterade, roligt och allvarligt, varvat med musik. Flera avsnitt finns att lyssna på på Sveriges Radios hemsida.
Texten är bl.a. baserad på Barbro Alving (Bang), www.skbl.se/sv/artikel/BarbroAlvingBang, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Beata Arnborg), hämtad 2025-01-30.

Hitta arkivet
Arkivförteckningar och mer information hittar du i Alvin. Kontakta KvinnSam om du har ytterligare frågor om Barbro Alvings samling.
Kontakt
KvinnSam
Kontaktformulär
Besöksadress
Humanistiska biblioteket
Renströmsgatan 4
405 30 GÖTEBORG
Läs mer
Svenskt kvinnobiografiskt lexikon
Nationella biblioteksdatabasen LIBRIS: av Barbro Alving, om Barbro Alving