
Ingrid Segerstedt Wiberg
Ingrid Segerstedt Wiberg var journalist och politiker som engagerade sig i sociala frågor, jämställdhets- och flyktingpolitik.
Om arkivet
Arkivet efter Ingrid Segerstedt Wiberg (H 2003:15) är mycket stort till omfånget - ca 22 hyllmeter - och består av ämnesordnade handlingar, korrespondens, biografiskt material och fotografier. Arkivet är än så länge oförtecknat.
I KvinnSams arkivsamling finns arkivet efter Internationella kvinnoförbundet för fred och frihet (IKFF) där Ingrid också var engagerad.

Biografi
Ingrid Segerstedt Wiberg (1911-2010) föddes i Lund och var dotter till professorn och publicisten Torgny Segerstedt (1876-1945) och Augusta Segerstedt (1874-1934) f. Synnestvedt. Kort efter Ingrids födelse flyttade familjen till Stockholm och därefter till Göteborg då hennes far blev chefredaktör för Göteborgs Handels- och sjöfartstidning år 1917.
Ingrid kom i flera avseenden att fortsätta i sin pappas fotspår som flitig debattör och skribent där hon stred för fredsfrågan och mänskliga rättigheter. Åren efter andra världskriget jobbade hon som flyktingkurator i Göteborgs stads regi och skrev artiklar där hon kämpade för en mer human flyktingpolitik i Sverige. Under 1950-talet började hon skriva i Göteborgs-Posten där hon senare kom att bli ledarskribent; sannolikt var hon en av de första kvinnliga ledarskribenterna i Sverige. Ingrid var också aktiv i politiken i flera omgångar och blev riksdagsledamot för Folkpartiet år 1956. Under Ingrids första år i riksdagen gav hon upphov till ryktet om en ”motvalls kärring” som pressen uttryckte det, ”en kvinna som inte drog sig för att utmana, som var beredd att gå emot strömmen och stå upp för sina idéer” (Ingrid Segerstedt Wiberg - den stridbara, Christian Catomeris, s 258). År 1967 blev Ingrid utsedd till FN-delegat till generalförsamlingen av sitt parti. Hon var sen tidigare också mycket engagerad i Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet (IKFF) och var svenska sektionens ordförande 1975-1981.
Ingrid fick många priser och utmärkelser och år 1981 utsågs hon till hedersdoktor vid Göteborgs universitet för sina insatser för fred och flyktingar. År 2000 invigdes Ingrid Segerstedts Gymnasium som drivs i Ingrids anda; skolan ska arbeta för tolerans och ta avstånd från främlingsfientlighet och rasism. År 2021 uppfördes bland annat skulpturen Aktivisten som avbildar Ingrid Segerstedt Wiberg till minne av hennes gärning, skulpturen står vid Samhällsvetenskapliga biblioteket i Göteborg och är skapad av konstnären Johan Malmström.
Texten är bl.a. baserad på Ingrid Segerstedt Wiberg, www.skbl.se/sv/artikel/IngridSegerstedtWiberg, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Lisbeth Larsson), hämtad 2025-02-19.

Hitta arkivet
Arkivet är oförtecknat, kontakta Handskriftsavdelningen om du är intresserad av att titta på arkivmaterialet efter Ingrid Segerstedt Wiberg.
Kontakt
Kontakt
Handskriftsavdelningen
Kontaktformulär
Besöksadress
Humanistiska biblioteket
Renströmsgatan 4
405 30 GÖTEBORG
Läs mer
Här finns också arkivmaterial efter Ingrid Segerstedt Wiberg:
Ingrid Segerstedt Wibergs arkiv gällande hennes hjälparbete med flyktingar, Regionarkivet i Göteborg.
Ytterligare läsning:
Om Ingrid Segerstedt Wiberg i Svenskt kvinnobiografiskt lexikon
Websidan för Stiftelsen och vänföreningen Torgny Segerstedts minne
Nationella biblioteksdatabasen LIBRIS:
Ingrid Segerstedt Wiberg - den stridbara / Christian Catomeris