Kvinnliga medborgarskolan vid Fogelstad
Kvinnliga Medborgarskolan vid Fogelstad invigdes 1925. Skolans målsättning var att utbilda kvinnor så att de skulle kunna ta tillvara sina medborgerliga rättigheter. Kursdeltagarna fick inte bara teoretisk utbildning utan också självförtroende, inspiration och mod att våga kämpa för kvinnors rättigheter.
Om arkivet
Kvinnliga medborgarskolan vid Fogelstads arkiv (B 7a) omfattas av 30 volymer och sträcker sig mellan åren 1925 och 1982. Här finns protokoll, listor över kursdeltagare, noter och sångtexter, räkenskaper, fotografier med mera. Flera av fotografierna är digitaliserade och nås via Alvin.
Arkivet kommer digitaliseras i sin helhet mellan 2024-2025 inom ramarna för Demokrati100-projektet. (Se faktaruta till höger). Upphovsrättsfria dokument tillgängliggörs i Alvin. Upphovsrättsskyddat material kan beställas fram på plats eller nås via datorn i specialläsesalen på Humanistiska biblioteket.
Se även Fogelstadförbundet B 7b, Ebba Holgerssons samling A 13, Kerstin Hesselgrens samling A 14, Ada Nilssons samling A 22, Elin Wägners samling A 48a, Carin Hermelins samling A 73, Honorine Hermelins samling A 81, Margareta Larsons samling A 123 och Elisabeth Tamms samling A 170.
Demokrati100
Demokrati100 är ett projekt som vill öka kunskapen om den allmänna och lika rösträttens tillkomst genom att lyfta fram dokument, föremål och människors berättelser från arkiv, museer och bibliotek. Bakom projektet står Kungliga biblioteket och Riksbankens Jubileumsfond tillsammans med ett nätverk av företrädare för arkiv, museer och bibliotek samt enskilda forskare där också Riksarkivet ingår.
Historik
Efter att kvinnor fick rösträtt och kunde väljas in i riksdagen träffades godsägaren och riksdagsledamoten Elisabeth Tamm, läkaren Ada Nilsson, pedagogen Honorine Hermelin, författaren Elin Wägner och riksdagsledamoten Kerstin Hesselgren. De ville starta en skola så att kvinnor skulle kunna ta tillvara sina medborgerliga rättigheter. Annandag Påsk 1925 invigdes Kvinnliga Medborgarskolan vid Fogelstad.
På schemat stod, utöver traditionella ämnen som historia, samhällskunskap och psykologi, även praktisk medborgarkunskap, körsång, gymnastik och rytmik. Skolan hade två fasta lärare, Honorine Hermelin, som också var rektor, och Ebba Holgersson. Som komplement anlitade man gästföreläsare, t.ex. Siri Derkert, Emilia Fogelklou och Alexandra Kollontay.
Under skolans trettioåriga livstid hade man cirka två tusen kursdeltagare. De var mellan tjugo och åttio år gamla, från olika delar av landet och från olika samhällsklasser. Bland deltagarna var lärarna i majoritet, därefter kom hemarbetande kvinnor och industriarbeterskor. För att ekonomin inte skulle vara ett hinder för att delta i en fogelstadkurs hade skolan en egen stipendiekassa. Pengarna i den kom från fonder, organisationer och enskilda personer.
En viktig utgångspunkt var att alla hade något att bidraga med. Därför talade man om "kursdeltagare" och inte om "elever". På så kallade hembygdsaftnar samlades man ute i naturen eller runt brasan, beroende på årstiden. En av deltagarna fick då oförberedd berätta något ur sin egen erfarenhet.
Skolans verksamhet upphörde 1954. Då var det fortfarande stor tillströmning till kurserna men de ansvariga bedömde att det då var dags att låta andra ta över, i nya former.
Hitta arkivet
Arkivförteckning och mer information hittar du i Alvin. Kontakta KvinnSam om du har ytterligare frågor om Kvinnliga medborgarskolan vid Fogelstads arkiv.
Kontakt
KvinnSam
Kontaktformulär
Besöksadress
Humanistiska biblioteket
Renströmsgatan 4
405 30 GÖTEBORG