| 1845-1847 | Engelsmännen gör ett sista stort försök att med en expedition under ledning av John Franklin finna Nordvästpassagen. Expeditionen slutar i total katastrof och samtliga deltagare omkommer. Omständigheterna var länge oklara kring expeditionens öde och ett flertal eftersökningsexpeditioner utsändes under de påföljande åren. |
| 1853-1854 | Dr John Rae finner föremål efter Franklin-expeditionen vilka kastar ljus över expeditionens öde. Indikationer finns att kannibalism har förekommit och Rae’s uppgifter blir hårt kritiserade och ifrågasatta. Han erhåller dock 10 000 dollar i belöning från brittiska myndigheter. |
| 1860-1873 | Amerikanen Charles Francis Hall gör tre resor till Arktis i hopp om att nå Nordpolen. Under den sista resan dör Hall under mystiska omständigheter, troligen av arsenikförgiftning. |
| 1878-1880 | Finlandssvensken Adolf Erik Nordenskiöld fullföljer den första genomseglingen av Nordostpassagen med fartyget Vega. Expeditionen återkommer till Sverige i april 1880 under stora festligheter och med rika vetenskapliga resultat. |
| 1882-1883 | Det första Internationella Polaråret genomförs med totalt 12 vetenskapliga stationer i Arktis och 2 stycken i subantarktiska områden. Sverige deltar med en station på Cap Thordsen i Isfjorden på Spetsbergen. |
| 1888 | Norrmannen Fridtjof Nansen korsar för första gången Grönland.Färden får stor uppmärksamhet och etablerar Nansens namn inom polarforskningen. |
| 1891-1892 | Amerikanen Robert E. Peary genomför sin första större expedition och utforskar stora områden av norra Grönland. |
| 1893-1896 | Fridtjof Nansen genomför en stor expedition med fartyget Fram.Man driver med fartyget infruset i polarisen över stora delar av polarbassängen och bedriver under tiden omfattande oceanografiska studier. Nansen och en annan deltagare, Hjalmar Johansen, lämnar våren 1895 fartyget för att med hjälp av hundslädar nå Nordpolen. Man tvingas emellertid att vända vid rekordhöjden 86 grader 14 minuter nordlig latitud. Man lyckas senare rädda sig tillbaka till civilisationen med hjälp av en engelsk expedition efter att ha övervintrat på Frans Josefs Land. |
| 1896-1897 | Svensken Salomon August Andrée försöker att med en vätgasballong uppnå Nordpolen luftvägen. Ett första försök sommaren 1896 går om intet på grund av ogynnsamma vindförhållanden. Sommaren 1897 lyckas man emellertid att starta och ballongen försvinner in över polarisarna för att inte mera avhöras. Först sommaren 1930 hittas resterna av expeditionen på Vitön öster om Spetsbergen dit man tagit sig efter en mödosam isvandring. Fyndet får enorm internationell uppmärksamhet och fotografier och dagböcker från expeditionen publiceras. Fastän målet med expeditionen inte uppnåddes så var Andrée den förste att flyga i polarområdet och kan därför ses som en föregångare till den senare utvecklingen av flyget i Arktis. |
| 1909 | Robert E. Peary kommer tillbaka från sin arktiska expedition och hävdar att han uppnått Nordpolen. Hans landsman Frederick Cook hävdade ungefär samtidigt att han uppnått Nordpolen under sin expedition redan året innan. En långvarig och bitter fejd uppstår mellan Cook och Peary uppbackade av varsitt läger. Osäkerheten kvarstår än idag vem av dem som var först på Nordpolen. Bådas berättelser har starkt ifrågasatts och kanske var det så att ingen av dem nådde ända fram. |
