Armeniska samlingen

Om samlingen

Sammantaget ger den Armeniska samlingen intryck av att vara just den bokliga grundmur som en beläst person behöver för både nytta och nöje. Här finns ett stort antal historiska verk, skrifter om kyrkofäder och lärde män, shaher, synoder och uråldriga krönikeverk återutgivna i den armeniska andan av evighetsperspektiv. Många skriftserier från det armeniska nationalbiblioteket Matenadaran är också representerade i urval. Utgivningsorterna kalkerar den armeniska diasporan över det sena 1800-talets europakarta, med Venedig och Wien som några av hjärtpunkterna där den armeniska kulturen har kunnat fortsätta förmedlas i tryck.

En förgrundsgestalt inom armenisk lärdomshistoria som finns självklart representerad i Norayr Byuzandatsis boksamling är universalgeniet Anania Shirakatsi. I dennes enormt breda produktion förekommer även en anspråkslös, förtjusande liten skrift om matematiska gåtor och tankenötter, som dessvärre inte ingår i Norayrs bibliotek;  i ett appendix till ett av Shirakatsis matematiska verk återfinns Xraxč̣anakank’ (Խրախճանականք), ordagrant "något för festliga tillfällen". Boken finns översatt till engelska i flera upplagor och har givits ut med titlar som Mathematical Pastimes, Fun with Arithmetic och Problems for Amusement. Den är förmodligen det äldsta bevarade verket i sitt slag och innehåller 24 problem "avsedda för matematisk underhållning vid sociala sammankomster." 

Ett flertal böcker som däremot ingår i samlingen behandlar medicin och epidemilära, botanik (med bäring på växtnamn, inte minst i bibeln) och även spädbarnsvård. En fransk bok om små barns skötsel och fostran samsas med de tunga verken om språk och kyrkohistoria. Den var alldeles nyutgiven 1881, då Norayr gifte sig med Selma Jacobsson, men kanske var det snarare Norayrs arbete med pedagogik som motiverade dess införlivande i samlingen. Armeniska ABC-böcker är ett annat inslag i materialet - Norayr arbetade även som språklärare. Paret fick inga egna barn.

Utöver det stora lexikon som blev Norayrs främsta publicerade verk, innehåller samlingen även det ofullbordade manuskriptet till hans nästa lexikaliska projekt, i fem band.

Förvärvshistorik

Norayr testamenterade parets förmögenhet, 125.000 kronor och hela sitt bibliotek till Fredrika Bremerförbundet där Selma varit aktiv. Boksamlingen såldes 1922 till dåvarande Göteborgs Stadsbibliotek. Samtidigt förvärvade biblioteket även Norayrs omfattande språkvetenskapliga arkivmaterial, förtecknat på franska 1982 av Arlette (d. 2014) och Martiros Minassian (1926-2016). Härtill finns också en förteckning på armeniska. Arkivet bevaras av universitetsbiblioteket, med förteckningarna tillgängliga i Alvin.

BIblioteket upprättade med tiden en särskild katalog över samlingen, där också en del verk som inte tillhört Norayr noterades. Dessa böcker har kontinuerligt förvärvats av Göteborgs Stadsbibliotek för att utöka den Armeniska samlingen. Till skillnad från originalmaterialet är de senare förvärven inte märkta med Norayrs namn i katalogen och dessa böcker är också till största delen utgivna efter hans död.

Biografi

Norayr (Neander) Byuzandatsi (1844-1915) hette ursprungligen Stepan Gapetsian och var född i Konstantinopel. Efter att ha utbildat sig till katolsk präst och verkat i klostret St Lazare i Venedig, valde han istället att bli språkforskare och flyttade till Paris. Han tog sig namnet Norayr Byuzandatsi, "Ny man från Bysans." Som lexikograf arbetade han med en omfångsrik fransk-armenisk ordbok som kom att bli höjdpunkten i hans akademiska arbete. Ett av hans andra åtaganden var utökandet och redigeringen av New Dictionary of the Haykazian Language, ursprungligen utgiven i Venedig 1836-1837 av Gabriel Avedikian, Khachatur Surmelian och Mkrtich Avgerian, tre medlemmar av den armeniska Mekhitaristorden, som tillsammans ägnade över ett halvsekel åt verket. 1990 kunde det åter ges ut och publicerades i Genève, tack vare stora ansträngningar från Martiros Minassian - samme man som tillsammans med sin hustru Arlette förtecknade Norayrs arkiv. Bara band 1 av verket omfattar nästan 1200 sidor.

1881 träffade Norayr svensk-judiska Selma Jacobsson i Paris. De gifte sig samma år. Selma var yrkesverksam fotograf och hade studerat fotografi i Wien och Gent, samt för Bertha Valerius, vars ateljé på Drottninggatan hon övertagit 1872. 1877 förlade hon sin verksamhet på Fredsgatan. Paret bosatte sig i Stockholm där Selma fortsatt var mycket framgångsrik. Hennes bilder och arkiv finns idag till viss del bevarade på Nordiska Museet.

Norayr blev svensk medborgare 1885. Med Selmas inkomster från en ryktbar verksamhet kunde han färdigställa och publicera sitt fransk-armeniska lexikon i Konstantinopel 1884. 1899 utnämndes Selma till hovfotograf, men avled hastigt samma år. Hennes dödsruna i IDUN visar en interiör från ateljén på Fredsgatan. Hon omtalas som ihärdig, intelligent och sympatisk.

Norayr återvände till Venedig 1903. Han fortsatte arbeta och förvärvade en del ytterligare böcker till sitt bibliotek. Så kom kriget och det turkiska folkmordet på armenierna 1915. Från detta utplånande hämtade sig Norayr aldrig. Han dog i december samma år. Parets förmögenhet testamenterade han till Fredrika Bremer-förbundet, tillsammans med sin boksamling och sitt arkiv. Efter att han bedrivit sin akademiska karriär försörjd av hustrun, kan detta ses som ett fint sätt att i gengäld stötta även hennes arbete och engagemang. Krigsåren försvårade och försenade transporten av Norayrs aska och det skulle dröja ända till 1922 innan den återbördades till Sverige, för att begravas bredvid Selma på Norra kyrkogården i Stockholm - trots att dokumentationen som medföljde urnan angav att detta skulle göras "skyndsamt". Själva gravsättningen skedde den 4 december 1924, efter nära nog ett decennium av postumt kringflackande. Kanske hade världsmedborgaren Norayr uppskattat ironin i detta.

Läs mer

Armenisk ordbok tungt livsverk. Magnus Ljunggren i SvD 2009-09-19.

Berättelsen om armeniske Stepan och svenska Selma. Magnus Ljunggren i Östbulletinen nr 4, årg. 15 (2011).

Biografiskt om Suren Yerznkyan, med pseudonymen Imam Raguza. Yerznkyan var en sovjetisk publicist och statsman som bedrev forskning kring samlingen.

Kvinnor bakom kameran : 1848-1968 / Eva Dahlman, Magnus Bremmer & Björn Axel Johansson ; bildredaktör : Lena Wilhelmsson

Om det lexikon Norayr redigerade och utökade, och dess återutgivning med hjälp av Martiros Minassian.

Om förvärvet av samlingen till Göteborgs Stadsbibliotek 1922.

Om Selma Jacobsson på Wikipedia

Om Norayr på Wikipedia

Om Selma Jacobsson på Digitalt museum

Forskninguppslag

• En översikt över samlingen, med dess innehåll. Vad är representerat, och hur speglar det tidsandan och materialets kontext?
• Biografiska undersökningar.
• Armeniska språkets villkor i Sverige och övriga världen. 
• Historiska perspektiv på lexikografiskt arbete, samt hur arbetet påverkas av redaktörernas modersmål och andra språk.

Har du fler forskningsuppslag som du vill dela med dig av? Tipsa oss gärna!

Hjälp biblioteket

Har du kunskap om den Armeniska samlingen? Eller talar du armeniska? Vill du bidra till vårt arbete med samlingarna? Tveka inte att kontakta oss!