Danska tryckfrihetssamlingen

Om samlingen

Den danska tryckfriheten måste förstås i sitt sammanhang: som en del av utvecklingen i Europa, vilken under 1700-talet påverkades av upplysningens idéer. En mer konkret förändring i Danmark kom till stånd till stor del tack vare kung Kristian VII:s tyske livläkare, Johann Friedrich Struensee. På grund av kungens psykiska ohälsa lyckades Struensee skaffa sig inflytande över det danska hovet och blev efter kort tid rikets väsentlige styresman. Därtill hade han en relation med drottningen. Struensee var starkt påverkad av upplysningens idéer och började reformera den danska lagstiftningen i linje med dessa. Under sin tid vid makten utfärdade han över 2000 kabinettsorder. I den första av dessa upphävde Struensee förhandscensuren för tryck, vilket innebar en oinskränkt tryckfrihet: ”Endvidere en ordre til koacellierne, der giver fuldstændig pressefrihed, således at bøger kan trykkes uden nogen form for censur.”

Jämfört med den svenska tryckfrihetsförordningen av anno 1766, som var begränsad i det att flera olika saker inte fick kritiseras, var den danska tryckfriheten fullkomligt oreglerad. Detta höll i sig under dess första 13 månader, fram till 7 oktober 1771 då det blev åtalbart att trycka en rad saker, bland annat sådant som betraktades som hädelse och majestätsbrott. Många av de gamla makthavarna inom den danska adeln tröttnade på Struensee och i samförstånd med arvprinsen och änkedrottningen arresterades Struensee och hans vän Enevold Brandt den 17 januari 1772. De avrättades i april samma år och efter en tid begränsades åter tryckfriheten genom ett par lagar som tillkom under hösten 1773.

Pamfletter i massor

När tryckfrihet infördes under hösten 1770 utnyttjade många danskar tillfället att omedelbart trycka sådant de tidigare inte vågat trycka. Efter nyåret 1771 vällde det ut skrifter från tryckpressarna i en sådan omfattning att det är relevant att tala om ”tryckfrihetsskrifter”. Merparten av materialet som publicerades under denna tid gavs ut under perioden februari - maj 1771. Danskarna själva insåg snabbt att det var något speciellt som skedde och förteckningar började upprättas över skrifter som tillkommit mot bakgrund av den nya tryckfriheten, exempelvis: Fortegnelse paa alle de Skrifter som Trykfriheden har givet Anledning til, hvori findes anført Stederne hvor de sælges, hvad de koste, og hvor mange Ark de indeholde, samt En kort Erindring om et hvert Skrift til Efterretning for Liebhabere (DS 318). Skrifterna blev också samlarobjekt och den främste samlaren ifråga var ämbetsmannen och boksamlaren Bolle Willum Luxdorph (1716 -1788). Luxdorphs boksamling innehöll vid hans död över 15.000 böcker och hans tryckfrihetssamling omfattar 1000 skrifter. Samlingen finns på Det Konglige Bibliotek i Danmark och är idag digitaliserad. Det Konglige Bibliotek har ytterligare en samling om 537 skrifter från tryckfrihetstiden - med anonym proveniens. På stadsbiblioteket i Aarhus finns en samling med 221 skrifter från tryckfrihetstiden. I både Danmark och Tyskland finns ytterligare, smärre samlingar med så kallad Struensiania, det vill säga, skrifter som framför allt berör Struensee. Dessa samlingar uppgår till mellan 150 och 250 skrifter. Humanistiska bibliotekets samling, som spänner över samma period, omfattar 331 skrifter och står sig således ganska väl i jämförelse med liknande samlingar, även om det som förväntat är Danmark som har den största mängden material i ämnet. 

2020 utkom boken Grov konfækt: tre vilde år med trykkefrihed, 1770-73, i redaktion av Henrik Horstbøll, Ulrik Langen och Frederik Stjernfelt. Verket i två volymer är en stor och djuplodande studie över skrifterna från tiden och författarna har främst utgått från Luxdorphs samling. Underlaget för denna korta introduktion bygger till stor del på detta verk. Sidhänvisningarna gäller, om inte annat anges, Grov konfækt.

Pamflettfejder

Möjligheten att trycka vad man ville utan risk för påföljd utnyttjades omedelbart. Kritik som framfördes i tryck möttes lika omedelbart av motskrifter, vilka i sin tur fick svar. Den danska tryckfrihetstiden kännetecknas därför av en mängd olika såkallade pamflettfejder. Den första pamflettfejden stod bryggaren Christian Bagge för, då han gav ut en pamflett som var kritisk mot ledningen av bryggeriskrået: Formeenentlige Aarsager til de mange paa en vis Tiid arriverede Fallissementer ved Brygger-Lauget her i Staden, til nærmere Eftertanke fremlagt af Christian Bagge (DS 53). Denna följdes av en rad genmälen och dispyten slutade med att skråledningen drog Bagge inför rätta. Detta, menar författarna till Grov konfækt, berodde troligen på att Bagge inte valt att publicera sig anonymt. Som tidig författare under tryckfrihetstiden hade han ännu inte upptäckt möjligheterna med anonymitet (Grov konfækt, del 1, s. 81).

En av de flitigare skribenterna under denna tid var Martin Brun, i Grov konfækt kallad Evighetsstudenten (Grov konfækt, del 1, s. 27). Brun var tidigt ute med att utnyttja tryckfriheten för en rad moraliserade skrifter. Under 1771 författade han över trettio arbeten och han framstår som en folklig upplysningsfilosof (Grov konfækt, del 1, s. [281]). Han framförde ofta sin kritik i form av pjäser, dialoger eller brev. I Danska tryckfrihetssamlingen finns omkring 30 av Bruns texter, till exempel: Bierg-Mandens Speyl i Skaane, proberet og beskreven af Simon Skoeflikker (DS 300), Justice-Raad Struenses bevægelige Bebreidelses-Brev til sin Broder Greven (DS 251), Lucifers Begrædelse over Helvedes Forstyrrelse og de onde Aanders Udryddelse (DS 152).

Philopatreias

Den mest omfattande pamflettstriden kan hänföras till den norske författaren J. C. Bie, som skrev under pseudonymen Philopatreias. Han riktade hård kritik mot präster, advokater och ”kornpugere”, dvs personer som hamstrade korn för att driva upp spannmålspriserna. Den mängd svarsskrifter som kritiken genererade gjorde att fejden växte till en debatt som omfattade 80 pamfletter och kom att beröra en lång rad ekonomiska, politiska och sociala ämnen. Under sin pseudonym kritiserade Bie samtidens girighet och ojämlikhet, orättvisorna i rättsväsendet, samt prästernas lättja och inkompetens. Även om Bie inte var den förste som framförde liknande kritik, så gjorde han det på ett så respektlöst sätt och med så gott humör att hans första pamflett i sig manade till repliker. Enligt författarna i Grov konfækt skapade pamfletten på detta sätt en ny offentlighet (Grov konfækt, del 1, s. 86 f).

Satir

Flera av skrifterna i samlingen har titlar som kan te sig en aning märkliga, som Samtale imellem kaffekanden, thepotten og kammerpotten - ännu en skrift av Martin Brun (DS 305, även med illustration på titelblad). Just denna skrift är en satir över olika sociala normer och kanske framför allt förställt beteende och snobbism i såkallade bättre sällskap. Sympatin i denna skrift ligger hos kammarpottan.

Andra satiriska skrifter handlade om ”skoborstar”, det vill säga, lakejer som fick ämbetskarriärer, inte tack vare någon egen lämplighet, utan på grund av sina herrars välvilja. Bakom till exempel En saare mærkværdig Tildragelse som er skeet i den Stad Antwerpen med et forhexet Drengebarn der var en Nisse men omskabte sig til en Skoebørste met mere som historien fortæller (DS 230) döljer sig en kritik mot en specifik person, i det här fallet viceborgmästaren i Köpenhamn, Hans Nicolai Nissen. Författarna till Grov konfækt menar att denna typ av personangrepp utgjorde ett väsentligt element i den nya tryckfriheten (Grov konfækt, del 2, s. 18). 

Struensee

Den som stod bakom tryckfriheten, Struensee, blev också föremål för en hel del kritik i det som trycktes. Under 1771 blev stämningen i framför allt Köpenhamn alltmer negativt inställd mot Struensee. Tre omständigheter samspelade i denna kritik: dels Struensees omfattande lättnader vad gällde sedlighetslagstiftningen, dels öppnandet av Kongens Have (Köpenhamns centrala park) och dels drottningens graviditet, tillsammans med ryktena om hennes förhållande med Struensee. Ett antal av de skrifter som trycktes tog upp dessa ämnen och det som kritiserades var lössläpptheten, liderligheten och den allmänna osedligheten (Grov konfækt, del 2, s. [103]). Martin Brun utvecklar en starkt moraliserande hållning i skriften Et sælsomt og græsseligt Qvinde-Spøgelse, seet og observeret ved adskillige Leiligheder og paa adskillige Steder her i Kiøbenhavn og i nogle Egne her i Nærheden, af nogle philosophiske Skildvagter. Sammeskreven til Skræk og Advarsel for alle, og til Forbedring for nogle af den politiske Speider, (DS 144). Brun menar att just tryckfriheten hade bidragit till liderlighetens spridning. (Grov konfækt, del 1, s. 300). Struensees förhållande med drottningen blev alltmer känt, vilket provocerade ett flertal skribenter att publicera kritiska skrifter om saken, nödtorftigt maskerade som fabler och allegorier. Dessa skrifter föranledde den första inskränkningen av tryckfriheten i oktober 1771.

Som en direkt följd av att Struensee avsattes natten mellan den 17 och 18 januari 1772, trycktes skrifter också om denna händelse. Även nu var titlarna lätt maskerade som andra ämnen: Poetisk Beskrivelse om smaae Gadernes Ødelæggelse, samt den stor Skade, som sammesteds skeede Natten til den 18de Januarii 1772. Sangviis forestillet under sin velindrettede Melodie (DS 173), Det ulykkelige Udlæg, som skeete uden Dom og Execution Natten imellem den 17 og 18 Januarii paa de 56 Ponse-Contoirer og Ølkippere, samt Betienternes Ubarmhiertighed imod det smukke Kiøn, som giorde Forretningen (DS 174), och Upartiske Tanker over den voldsomme Medfart, som Natten imellem d. 17. og 18. Jan. 1772 vederfores de mange saa kaldte Jomfru-Huse i Kiøbenhavn; i Pennen forfattet af en gammel Magister Philos (DS 175).

Tiden innan och efter Struensees avrättning gav också en hel del stoff till skrifterna. Här kopplades Struensee direkt ihop med djävulen, som i Grev Struenses mærkværdige Testamente, opsat af ham selv og confirmeret af Lucifer (DS 259) där Struensee påstås erkänna allt han tidigare anklagats för under sommaren 1771, vilket till slut intygas av Lucifer själv på sista sidan.

Danska tryckfrihetssamlingen i kontext

Författarna till Grov konfækt  drar även paralleller med vad vi idag kallar ”fake news” då man i tryckfrihetstidens skrifter sökte förmå opinionen att vända sig mot Struensee genom att i pamfletter anklaga honom för att ha planer på en blodig revolution (Grov konfækt, del 2, s. 419). Grov konfækt pekar även på likheterna med Internet och hur ett nytt medium öppnas upp med politiska eller teknologiska medel och därmed ger helt nya möjligheter för fler att delta i en offentlig debatt (Grov konfækt, del 2, s 422 f.), utan redaktionell eller statligt kontrollerande inblandning. Med detta i åtanke bör man betrakta en samling som Danska tryckfrihetssamlingen inte bara som ett material med exempel på vad det offentliga samtalet innehöll i en viss historisk kontext. Samlingen blir också ett källmaterial som berör politisk debatt, mediehistoria och utveckling av offentligheten i vårt grannland - detta under en tid då liknande förändringar skedde i Sverige.

Förvärvshistorik

Inom biblioteket har det under överskådlig tid hetat att apotekare Gustaf Bernström donerat denna samling, liksom han donerat en mängd annat material till biblioteket. Det finns dock ingen dokumentation som bekräftar detta. Däremot finns en del omständigheter som tyder på att Bernström trots allt kan ha varit inblandad: han donerade mycket till biblioteket, stort och smått och han donerade mycket danskt material. 

Det som motsäger teorin om Bernström som donator är att ingen av alla texter om Göteborgs stadsbibliotek där Bernström figurerar, vilka tar upp en stor mängd av hans andra donationer, säger något om just denna samling. I Tönnes Klebergs skrift Gustaf Bernström: boksamlare, mecenat, bibliografisk forskare nämns ett stort antal av Bernströms donationer, men inte denna. Frånvaron av omnämnanden märks också i bibliotekets årsberättelser från 1927-1960, trots att mycket annat finns upptaget här. Exempelvis anges i bibliotekets årsberättelse för 1942 att Bernström skänkt tredje årgången av Göteborgstidningen Hwad Nytt Hwad Nytt (Göteborgs stadsbibliotek, årsberättelse 1942, s. 7) och i årsberättelsen för 1944 sägs att Bernström bistått med att komplettera bibliotekets svit av Stockholms-Posten (Göteborgs stadsbibliotek, årsberättelse 1944, s. 6). Om dessa förhållandevis mindre donationer tas upp, så borde en samling med 331 titlar från den danska tryckfrihetstiden ha omnämnts på liknande sätt.

Något annat som talar emot Bernström som donator är att han lär ha varit en kräsen samlare som var noga med materialets skick. De enskilda skrifterna i den danska tryckfrihetssamlingen är förvisso hela och kompletta, men kan inte sägas vara i särskilt gott skick i övrigt. Bernström var bibliotekets kassaförvaltare mellan 1931-1957 och enligt Tönnes Kleberg skänkte han biblioteket löpande ekonomiska bidrag, vilket gjorde det möjligt för biblioteket att förvärva speciella objekt, däribland Stig Roths miniatyrsamling och Gustaf af Geijerstams korrespondens och efterlämnade papper (Kleberg, s. 19 f.). Förvärvet av den danska tryckfrihetssamlingen skulle kunna ha skett på liknande vis. Med allt detta i åtanke är det inte troligt att samlingen utgör en ordinarie donation av Bernström.

Ett par skrifter i Humanistiska bibliotekets danska tryckfrihetssamling är sammanbundna med varandra och samlingen har därför 329 hyllsignum.

Skrifterna är stämplade med Göteborgs stadsbiblioteks stämpel, så vi kan definitivt säga att de förvärvades före 1961, då biblioteket blev Göteborgs universitetsbibliotek. Under 1930-talet kompletterade biblioteket sina samlingar med mycket danskt material och samlingen kan ha förvärvats under samma tid, möjligen mot slutet av 30-talet. Därefter har den inte prioriterats under en period då andra större samlingar inkommit till biblioteket och tagit mycket arbetskraft i anspråk.

Läs mer

En turbulent tid i Danmark, Marginalia om den danska tryckfrihetstiden

Freedom of the press writings, från Kgl. Bibliotek i Köpenhamn

Horstbøll, H., Langen, U. & Stjernfelt, F. (2020). Grov konfækt: tre vilde år med trykkefrihed 1770-73. (1. udgave). København: Gyldendal.

Horstbøll, H., Langen, U. & Stjernfelt, F. (2022). The world's first full press freedom: the radical experiment of Denmark-Norway 1770-1773. Berlin: De Gruyter Oldenbourg.

Kleberg, Tönnes (1967). Gustaf Bernström: boksamlare, mecenat, bibliografisk forskare. Uppsala. 

Forskningsuppslag

• En översikt över samlingen, med dess innehåll. Vad är representerat, och hur speglar det tidsandan och materialets kontext? 
• Biografiska undersökningar.
• Jämförelser med svenska förhållanden kring censur och tryckfrihet.

Har du fler forskningsuppslag som du vill dela med dig av? Tipsa oss gärna!