Fanzinesamlingen

Om samlingen

Sammanlagt elva arkivkapslar med material, som utgörs av svenska zines från slutet av 1980-talet och hela 1990-talet. Innehållet är brett upplagt och speglar bland annat litterära texter och politisk debatt, samt ett omfattande metamaterial som behandlar zines, till exempel i form av recensioner och debatt om deras innehåll och produktion. 

Fanzinesamlingen visar också på det sociala sammanhang där materialet tillkom: över de stencilerade sidorna pågår en ivrig debatt som ofta kan sträcka sig över många nummer och emellanåt över olika publikationer. Parallellt med en mer etablerad insändarkultur, som understötts av många tidskrifter under lång tid även innan zinens glansdagar, erbjuder de senare en generös sidoarena där många röster kunde göra sig hörda vad gällde både stort och smått. Att 1990-talet utgör en av de sista perioder då insändarsidorna fortfarande spelade den roll som dagens kommentarsfält, bloggar och poster i sociala media numera kommit att ha, gör samlingen än mer intressant. Den är också tydligt avgränsad i tid och rum. 

Zines spelade dessutom en övergångsroll i en tid då egenpublicering förekom, men då bokutgivningstjänster inte kommersialiserats systematiskt i samma utsträckning som idag. För den som ville sprida en text och varken hade Internet eller publiceringstjänster till hands, var zineutgivning en möjlig väg att gå.

Essän Zines på bibliotek - Eller hur vi försöker leva med vårt dåliga samvete (utkommer 2025) av Jacob Hurtig och Karl Pettersson omtalar att zines erbjuder "en sorts frihet, både estetisk och innehållslig, vad som var viktigt nog att uppmärksamma och låta ta plats […] en styrka och möjlighet i att den finns där". 

Zinens materialitet berörs också i denna essä, att ”de måste finnas inom räckhåll, de måste beröras och de kräver ett deltagande för att kunna förstås. De är på så vis personliga, subjektiva och kroppsliga, vilket gör att vi inte kan separera materialitet, innehåll och kontext och de låter sig därför inte dekonstrueras så att varje del kan beskrivas i sin enskildhet utan att viktiga aspekter går om intet. Vi ser att [...] zines inte endast kan förstås utifrån en intellektuell utgångspunkt; de bör också hanteras som sociala och taktila objekt”

"Utifrån sett ger inte zines intrycket av att vara något speciellt. De är ett nischat kulturellt fenomen som sägs uppstått i amerikanska science fiction-kretsar under 1930-talet och begreppet ”fanzine”, ett teleskopord bildat av ”fan” och “magazine”, myntades ett decennium senare. Dessa zines hade sin början i etablerade tidskrifter som till exempel Amazing Stories och deras brevspalter som läsarna så småningom växte ur, vilket ledde till att de be­hövde en ny plats att kommunicera på. Efteråt har zines tagit sig in i och blivit del av en mängd olika subkulturer och behandlat [...] ämnen som musik, handarbete, serier, sport, film, politik, mat, det självbi­ografiska, filosofi, konst med mera. Det finns ett zine om det mesta som går att föreställa sig. Zines har också sett ut på en mängd olika sätt beroende på individuella preferenser och vilka material och teknologier som funnits tillgängliga. Ofta (men inte alltid) har de reproducerats på papper med hjälp av en för stunden tillgänglig maskin för mångfaldigande, om det så är en mimeograf, kopiator, risograf eller skrivare. “Originalet” kan också se olika ut: maskinskrivna, datorskrivna, tecknade; layoutade med sax och limstift eller i datorn. De kan vara helt handgjorda på finaste papper eller utskrivna på skruttiga A4 och häftade i ena hörnet."

Det som gör zinen speciella kan vara många olika saker, men även ”känslan av att någon på sitt initiativ lyft fram något som är viktigt för den personen men fullständigt obegripligt för nästan alla andra."

"Inom zinekulturen har konsumentrollen inte bara setts som förslappande, utan också som något som krymper personers kreativa horisont och förmåga. Detta har gjort zinekulturen till en deltagarkultur som till stor del saknar konsumenter eller observatörer."

Förvärvshistorik

Fanzinesamlingen skänktes av en privatperson till Litteraturvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet. Därifrån kom den så småningom till Humanistiska biblioteket.

Läs mer

Om fanzines på Wikipedia

Forskningsuppslag

• En översikt över samlingen, med dess innehåll. Vad är representerat, och hur speglar det tidsandan och materialets kontext?
• Framställning av fanziner, reproteknik, illustration och texter. 
• Fanziners sociala kontext under 1980- och 1990-talet, t ex i relation till senare digitala plattformar. 

Har du fler forskningsuppslag som du vill dela med dig av? Tipsa oss gärna!