G. Edward H. Dicksons gåva

Om samlingen

Boksamlingen donerades 6 juli 1964 till Göteborgs universitetsbibliotek och består av ca 4 hyllmeter böcker om jakt och natur: jaktens praktik, jakthistoria, jakt som nöje och jakt för att freda och föda sig.  Bortsett från ämnets konkreta koppling till jakt speglar samlingen också Sveriges kulturhistoria och idéhistoria. Här finns också många böcker om fiske, samt om hundar, främst jakthundar och om deras uppfödning och sjukdomar.

Bland samlingens enskilda författarskap finns exempelvis Llewlyn Lloyd, tongivande inom 1800-talets jaktlitteratur. Lloyd var en walesisk amatörbiolog, mest känd som jägare och författare. Han kom första gången till Sverige 1823 och bodde periodvis här i sammanlagt mer än två decennier. Han blev främst känd för sina böcker om jakt, som Game bird and wild fowl of Sweden and Norway (1867), vilken i Dicksons gåva återfinns i tre olika svenska översättningar från 1800-talet, med titeln Jagt-nöjen i Sverige och Norge. Andra författare är Gustaf Kolthoff, representerad med Minnen från mina vandringar i naturen och storviltjägarens Gustaf Schröder med Minnen från skogarna (1898). Andra framstående namn i samlingen är Carl von Linné, Rudolf Ludvig Munsterhjelm och Svend Fleuron. Sammantaget finns här många av de stora namnen inom jaktlitteratur, men också en del ovanliga äldre småskrifter inom ämnet från 1600- och 1700-talen. Exempelvis finns Förbudh på fogel och diur at skiuta ock jaga (1641), och Kongl. Maj:st. nådiga resolution angående Jägerij (1682).

Även om många skrifter betonar jakt som nöje, kan man i samlingen även urskilja andra idéhistoriskt intressanta aspekter. En hel del av materialet handlar till exempel om vargjakt, där vissa titlar utkom i ett stort antal upplagor, vilket ger en indikation på dåtidens problem med varg. En av dessa skrifter är Johan Ludvig Bogislaus von Greiffs Beskrifning på warg-gårdars anläggning och skötsel (1803). Även liknande skrifter om björnjakt förekommer, som Herman Adolph Falks Underrättelse om de i Vermland brukelige björnskall (1829).

I samlingen finns också en del tidiga lagar och förordningar om ämnet, vilket ger en inblick i det svenska samhällets syn på djur i gången tid. Här märks exempelvis Kongl. Maj:ts och Rikets Commerce-Collegii Kungörelse, Angående Tiden til Djurs och Skogsfogels fällande (1788), Kongl. Maj:ts Nådiga Förbud, Emot Åker- och Rapphöns olofliga fångande, skiutande och säljande (1772), Kongl. Maj:ts Nådige Kundgörelse Til Förekommande af Elg-Djurs utdödande i Wäster-Norrland (1767), Kongl. Maj:ts Nådige Kundgiörelse Och Förbud Emot then i Skär-Gårdarne brukelige Äggningen eller Siö-Fogels Äggens borttagande och förstörande (1762).

Förvärvshistorik

Samlingen donerades till Göteborgs universitetsbibliotek 1964, strax efter Dicksons död. I donationsbrevet uppgavs att den skulle heta G. Edward H. Dicksons gåva.

Biografi

Georg Edward Herbert Dickson föddes föddes 24 december 1898. Dickson-släkten har en lång historia i Göteborg och härstammar ursprungligen från Skottland. Bröderna Robert Dickson (1782-1858) och James Dickson d. ä. (1784-1855) flyttade till Göteborg 1802 respektive 1809. De idkade handel på var sitt håll men slog sig snart samman i ett gemensamt handelsbolag som under 1800-talet var mycket framgångsrikt. Robert Dickson var G. Edwards farfars farfar. I familjen har funnits riksdagsmän, handelsmän och bankirer och många donationer härstammar från denna släkt. Bland annat har Emily Wijk, dotter till Robert Dickson, ombesörjt stora donationer till bland annat Göteborgs högskola och Göteborgs orkesterförening, samt till hyresfria lägenheter åt självförsörjande, bildade kvinnor.

Edward Dickson tog studenten på Göteborgs högre realläroverk 1918 och fortsatte därefter studierna vid handelsinstitutet som han examinerades från 1920. Mellan 1922 till 1929 var han verksam i USA, två år som banktjänsteman och sedan som försäljare av svensk trämassa. År 1929 återkom han till Sverige och blev först direktörsassistent och sedermera direktör vid Göteborgs bank. Denna tjänst lämnade han 1934 och ägnade sig därefter åt förmögenhetsförvaltning. Han har även arbetat inom flera stiftelser och bland annat varit ledamot i Robert Dicksons stiftelse och i Anglo-Swedish society.

Edward Dickson hade ett stort jaktintresse, som grundlades av hans far George Dickson (1862-1933). Redan som barn följde Edward med sin far på jakt och jakten förblev hans stora fritidsintresse. Enligt Edwards syster Ingeborg jagade han mest kring villan i Floda, men hade även jaktmarker i Småland. Emellanåt reste han också till Norrland för att fiska. Där blev han bekant med Lapplandsläkaren och författaren Einar Wallquist. George Dickson var den som grundade jaktboksamlingen, vilken Edward senare ärvde och utökade. Jakt har för övrigt varit ett stort intresse för flera Dicksons. Bland annat var Oscar Dickson, son till James Dickson d. ä., passionerat intresserad av jakt.

Om Edward Dicksons privatliv i övrigt finns inte mycket känt. Han gifte sig 1935 med Lily Dahlgren (1907-1991), dotter till framlidne Arlachefen C. A. Dahlgren. Paret skilde sig dock 1940. Ingen av dem gifte om sig.

Edward engagerade sig också i Engelska kyrkan i Göteborg, Saint Andrews church, till vilken hans farfars far Robert Dickson (1819-1903) lade grundstenen 1859. Edward testamenterade pengar till en fond, G. Edward H. Dicksons memorial fund, vars avkastning ska gå till kyrkans underhåll och utsmyckning. Den snarlikt benämnda Stiftelsen G. Edward H. Dicksons Donationsfond har till syfte att främja undervisningen vid Sjöbefälsskolan i Göteborg, sedan 1980-07-01 Chalmers Tekniska Högskola.

Dickson dog 26 april 1964.

Läs mer

Om G. E. H. Dickson via geni.com 

Forskningsuppslag

• En översikt över samlingen, med dess innehåll. Vad är representerat, och hur speglar det tidsandan och materialets kontext?
• Biografiska undersökningar om G. Edward H. Dickson som person. En personhistorisk skiss med anknytning till familjen Dickson är ett möjligt uppslag. 
• Jämförelser med andra liknande samlingar. 
• Framställningar av jakt, fiske och viltvård i äldre litteratur, tidens syn på ämnet.
• Illustration av jakt, vilt och natur i historiskt perspektiv. 

Har du fler forskningsuppslag som du vill dela med dig av? Tipsa oss gärna!