Inkunabler
En inkunabel är en bok från boktryckarkonstens tidigaste år i Europa, från 1455 till och med år 1500. Ordet inkunabel kommer av latinets incunabula som betyder ’ursprung’, ’första början’, egentligen ’lindor’, ’vagga’. Sådana böcker kallas ibland även paleotyper, som kan översättas med "gammalt av- eller intryck". Detta avser tryck med lösa typer till skillnad från en blockbok eller ett blocktryck där texten är skuren i ett stycke trä.
Inkunabler vid Göteborgs universitetsbibliotek
Göteborgs universitetsbibliotek har 163 inkunabler, som kommer från olika samlingar. Det finns ingen separat katalog eller förteckning över våra inkunabler, utan de återfinns i våra kataloger, företrädesvis de äldre av dessa.
Tolv av inkunablerna härstammar från den Hvitfeldtska samlingen. De flesta har dock inkommit i form av enstaka donationer eller förvärv under årens lopp. Professor Vilhelm Lundström (1869-1940) har exempelvis donerat över 40 inkunabler till biblioteket.
Samlingen omfattar verk från en rad europeiska länder, föga överraskande med dominans av tryck från tyskspråkiga områden och från Venedig. Bristen på geografisk spridning speglar ganska väl var dessa böcker huvudsakligen trycktes. Venedig har en ledande roll, då staden snabbt etablerade sig som en stor bokproducent. Här reglerades boktryckandet inte med privilegiebrev, till skillnad från i de flesta andra städer.
Redan 1461 trycks den första inkunabeln, illustrerad med träsnitt. Traditionen med illustrationer i form av träsnitt når sin höjdpunkt i Nürnbergkrönikan (Liber chronicarum) från 1493, med dess 1809 illustrationer. Biblioteket har ett exemplar av den latinska utgåvan i samlingarna.
Inkunabler är särskilt intressanta då de visar på hur boktryckarkonsten under lång tid utvecklats till det vi känner idag. Dessa böcker saknar normalt titelsida och kolofon. De har också många av handskrifternas kännetecken, såsom plats för dekorativa anfanger, vilka målades dit av konstnärer. Den etablerade definitionen av inkunabler drar gränsen för dessa tryck vid år 1500, mest för att det är praktiskt. Generellt tar det dock lite längre tid än så innan de detaljer vi känner igen från modernare böcker blir allmänt etablerade.
Nedan visas tre exempel på inkunabler ur bibliotekets samlingar.
Hitta material
Bibliotekets inkunabler är inte sammanhållna utan återfinns i flera av våra samlingar. Katalogisering pågår.
Humanistiska biblioteket
Renströmsgatan 4
405 30 GÖTEBORG
Telefon: 031-786 17 45
Text: Anders Strinnholm
Läs mer
Barber, Phil. An Introduction to Incunabula.
Hellinga, Lotte (red.), Incunabula: the printing revolution in Europe 1455-1500. Units 18-20 Printing in and for the Baltic area, parts I-III, Research Publications International, Reading, 1997
Hellinga, Lotte & Davies, Martin (red.), Incunabula: studies in fifteenth-century printed books presented to Lotte Hellinga, British Library, London, 1999
History of Incunabula Studies.
Laurence Witten Rare Books, Incunabula: a selection of one hundred eighteen printed books of the fifteenth century, Southport, Conn., 1982
Om Nürnbergkrönikan på Marginalia.
Om inkunabler på Wikipedia.
Forskningsuppslag
- En översikt över samlingen, med dess innehåll. Vad är representerat, och hur speglar det tidsandan och materialets kontext?
- Biografiska undersökningar.
- Inkunabler i Sverige.
- Bibliotekens äldre förvärvshistorik och samlingsbyggande.
- Krigsbyten i Göteborgs univesritetsbiblioteks samlingar.
Har du fler forskningsuppslag som du vill dela med dig av? Tipsa oss gärna!