Östasiatiska samlingen

Om samlingen

Östasiatiska samlingen består av ca 700 hyllmeter böcker och tidskrifter och innehåller många ovanliga och värdefulla verk. Detta gör den relativt unik i Norden och Europa. Litteraturen spänner över flera århundraden och här finns till exempel flertalet kinesiska ts’ung-shu (samlingsverk) och faksimil av japanska jesuittryck. Även om den kinesiska delen utgör merparten av samlingen, är även den japanska delen omfattande. Den franske sinologen Paul Pelliot skrev 1926 en notis i januariutgåvan av T'oung pao: “Le Professeur Bernard Karlgren s'est attaché à doter l'Université de Gôteborg (Suède) d'une bonne bibliothèque de travail chinoise et japonaise.” Han nämner också att den japanska delen innehåller verk som inte går att hitta i vare sig Paris eller Washington. 

Till samlingen hör en kortkatalog i tre delar. Den kinesiska delen är transkriberad enligt Wade-Giles, då den tillkom före etableringen av Pinyin-systemet. Den japanska delen utgör omkring en tredjedel av samlingen och beskrivs i en av delkatalogerna. Den minsta delkatalogen innehåller referenser till ett antal titlar i en samling donerade av före detta kinesiska institutionen - denna består av litteratur om eller relaterad till Ostasien på olika språk, huvudsakligen ryska.

Förvärvshistorik

Initiativtagaren till samlingen var Bernhard Karlgren (1889–1978) som 1918 tilldelades den första professuren i östasiatisk språkvetenskap och kultur vid Göteborgs Högskola. 1922 införskaffade Karlgren åt Göteborgs stadsbibliotek (nuvarande Göteborgs universitetsbibliotek) grundplåten till samlingen, vilken han katalogiserade själv. Initialt bestod den till största delen av kinesisk litteratur och syftet med tillskottet var att stödja forskning och studier inom ämnet. Samlingen innehöll redan från start även en mindre del japansk litteratur, men 1937 utökades denna, främst med hjälp av en donation från japanska staten. 

En annan ganska betydande samling orientalia
har i dagarna ankommit från Kina, där professorn
vid Göteborgs högskola, sinologen Bernh. Karlgren
idkar studier sedan mer än ett år tillbaka. Han
disponerar ett rätt ansenligt belopp för förvärfvande
af kinesisk litteratur för Stadsbibliotekets räkning.

Ur: Nordisk tidskrift för bok- och biblioteksväsen IX, 1922, s. 253.

Samlingen har utökats genom åren, både genom gåvor, köp och omfattande internationella bytesförbindelser. Förste bibliotekarie och handskriftschef John V. Peterson (1903–1984) som hade stor kunskap om och intresse för både Kina och Japan, arbetade under sin tid både med att utöka samlingen samt med att förteckna litteraturen. Till samlingen hör numera också böcker från Petersons privata boksamling.  En mindre del av samlingen kom som donation så sent som 1996 från dåvarande kinesiska institutionen vid Göteborgs universitet. Denna del av samlingen innehåller även litteratur på andra språk än kinesiska och japanska, primärt ryska, och behandlar Östasien. 

Biografi

Bernhard Karlgren (1889–1978)

Karlgren studerade i Kina, Frankrike och England innan han disputerade i Uppsala 1915, med avhandlingen Études sur la phonologie chinoise (Studier i kinesisk fonologi). Karlgren var en av 1900-talets mest kända sinologer och tilldelades 1918 den första professuren i östasiatisk språkvetenskap vid Göteborgs högskola. 1931–36 var han också rektor för högskolan. Han blev senare professor i östasiatisk arkeologi och chef för Östasiatiska samlingarna i Stockholm. Karlgren producerade en mycket stor mängd vetenskapliga texter, men skrev också romaner under pseudonymen Clas Gullman. 1970 hyllades han för sin insats för biblioteket, med en utställning där ett urval av samlingen visades upp.

John Vilhelm Peterson (1903–1984)

Peterson avlade sin fil.kand. examen 1928 och anställdes samma år som amanuens vid Göteborgs stadsbibliotek. Petersons huvudämne var kinesiska men efter att han fullbordat sin fil.lic. 1935 började han intressera sig för Japan där han också bedrev studier. 1937 utkom han med boken Det säregna Japan och förärades 1968 den japanska utmärkelsen ”Den heliga skattens orden” av tredje klassen. Peterson utsågs så småningom till förstebibliotekarie och chef för handskriftsavdelningen vid Göteborgs stadsbibliotek (GUB).

Läs mer

Bernhard Karlgren på Wikipedia

Förteckning över kinesisk litteratur i Göteborgs universitetsbibliotek. (1973). Göteborg: Universitetsbiblioteket

Karlgren, B. (1931). Chinese books in Swedish collections. Göteborgs högskolas årsskrift, 37:6, 26 S. 

Malmqvist, G. (1995). Bernhard Karlgren: Ett forskarporträtt. 

Peterson, John (1937). Det säregna Japan. Stockholm: Natur och kultur

Peterson, John (1941). Förteckning över Göteborgs stadsbiblioteks japanska boksamling.

Peterson, John (1960). Japansk i stadsbiblioteket. Göteborgs handels- och sjöfartstidning, Årg. 129. Onsdag 13 april.

Peterson, John (1941). Kina i Göteborgs stadsbibliotek.

Forskningsuppslag

• En översikt över samlingen, med dess innehåll. Vad är representerat, och hur speglar det tidsandan och materialets kontext?
• Asiatisk bokbinderikonst.
• Språkforskning inom flera asiatiska språk.

Har du fler forskningsuppslag som du vill dela med dig av? Tipsa oss gärna!