Pontus Nybelins boksamling

Om samlingen

Pontus Nybelins boksamling består av 462 titlar. Merparten är inbundna monografier, men det finns ett antal tunnare häften, samt ett fåtal tidskrifter. Här finns äldre böcker, vackra dekorerade förlagsband och slitna band, små billiga broschyrer och inbundna massupplagor. Vissa böcker är i mycket dåligt skick, exempelvis Aeneas Andersens Berättelse om Ängelska bestickningen uti China (1796) som saknar pärm och bara har ett skisspapper kring inlagan. Andra böcker är välbehållna, med dekorerade pärmar, som Egerton Youngs Med kanot och hundsläde bland Cree- och Salteauxindianerna (1894).

Det finns också fragment av ett par ännu äldre skrifter, bland annat Nils Matson Kiöpings Een kort beskriffning vppå trenne reesor och peregrinationer, sampt konungarijket Japan (1674), troligtvis sammanlagd med material från flera olika exemplar och trots detta inte komplett.

Nybelins boksamling, liksom många andra i sitt slag, speglar i många avseenden den tid som dess böcker uppkommit i. Många bottnar i expeditioner eller olika politiska skeenden. Trycken om ostindiska resor under 1700-talet var direkta produkter av den ökande handeln och de koloniala drivkrafterna. Skildringarna av expeditioner, jaktresor och militära operationer från Afrika under 1800-talet, som i de 6 titlar av Henry M. Stanley som finns med i samlingen, eller Peter Möllers Resa genom Angola, Ovampo och Damaraland (1899), utgör inte enbart skildringar av dessa trakter - de är också ett uttryck för 1800-talets kolonialism. Möller var anställd av Association internationale du Congo, en organisation inom ramen för Belgiens koloniala ambitioner. Författarna själva speglar på så sätt de åsikter genomsyrar deras samtids kulturella och politiska kontext.

En annan samtidsmarkör är att samlingen i stort sett enbart består av material skrivet av manliga författare. Två av de tre titlar i samlingen som är skrivna av kvinnor är inte införda av Pontus Nybelin. Den ena, Osa Johnsons Mitt liv blev ett äventyr, är från 1941 och därmed utgiven efter Nybelins död. Den andra boken, Östgöta-geografi (1927) av Anna Rothman innehåller en dedikation från författaren till Karin Nybelin. Det enda undantaget är Dagbok under en resa till Egypten, Konstantinopel, Krim och Grekland (1870) av Theresa Grey, som finns med i båda de förteckningar som Nybelin upprättat och därmed bör vara förvärvad av honom själv.

Polarforskning
Samlingens mest framträdande teman har anknytning till 1800-talets geografiska framsteg. Polarforskningen föddes i mångt och mycket under detta århundrade och i samlingen finns 77 böcker om Nord- och Sydpolen, samt om Grönland, Spetsbergen, Island och Färöarna. Här återfinns flera av 1800-talets kända namn, exempelvis Fritjof Nansen med böcker som Fram öfver polarhafvet: den Norska polarfärden 1893–96 (1897) och På skidor genom Grönland: en skildring af den norska Grönlands-expeditionen 1888–89 (1890). Här finns arbeten av Adolf Erik Nordenskiöld och flera klassiska Grönlandsskildrare, däribland Knud Rasmussen och Hans Poulsen Egede. Just Grönland är det område som tycks ha fascinerat Nybelin mest: 33 av samlingens 77 böcker om polartrakterna berör Grönland.

Folklivsforskning
Intresset för folklivsforskning, sedermera etnografi, blomstrade under 1800-talets andra hälft. Skildringar av människor från olika kulturer eller specifika geografiska platser utgör samlingens andra huvudstråk, med ungefär lika många titlar som polartemat. Främst märks böcker och artiklar om samer och samisk kultur, som Om Lapparna och deras gudar (1848) av Joh. Henr. Schröder, eller Olof Rudbecks Nora Samoland eller uplyste Lapland (1701), vilken också är samlingens äldsta bok. En intressant titel i detta sammanhang är Pehr Högströms Beskrifning öfwer de til Sweriges krona lydande lapmarker (1746), som också finns i samlingen i tysk översättning: Beschreibung des der Crone Schweden gehörenden Lapplandes (…) (1748). Detta är den enda titel i samlingen som finns i utgåvor på två språk. Finnmarkerna i Sverige och Norge går in under detta tema, med titlar som Fryksdals härad och Finnskogar i äldre tider (1877) av Jan Magnusson och folklivsforskaren Nils Gabriel Djurklous Från Vermlands Finnskogar (1873). I samlingen finns även böcker om ursprungsbefolkningar i olika länder utanför Norden, som metodistmissionären Egerton Youngs Bland indianer i wigwams och vid lägereldar, eller den norske etnografen Carl Lumholtzs Bland menniskoätare: fyra års resa i Australien (1889).

Geografi
Europa dominerar i samlingen och förekommer i 121 av dess 462 böcker. De europeiska länderna utanför Norden fascinerade uppenbarligen inte Pontus Nybelin. Hälften av böckerna om Europa behandlar Sverige och många hör till den etnografiska litteraturen. Endast sju av böckerna som rör Europa handlar om områden utanför Norden, varav två ägnas åt den estniska svenskön Runö. 

Nordamerika, Sydamerika och Centralamerika inklusive Västindien representeras med 59 titlar, i kontrast till Afrika med 61 titlar och Asien med 77 titlar. Vissa länder tycks ha varit mer intressanta än andra för Nybelin. I Afrika förekommer material om Egypten, Kongo och Marocko i högre grad än böcker om andra afrikanska länder. I Asien är Ryssland mest framträdande och vad gäller de amerikanska kontinenterna sticker materialet om USA ut något. Böckerna om Ryssland och USA utgör goda exempel på att länderna i sig inte var vad som primärt tilldrog sig Nybelins intresse, utan att det snarare var polar- och etnografiämnena han upplevde som relevanta.

Den samiska kulturen och Finnskogarna
Den samiska kulturen och de nordiska Finnskogarna låg Nybelin varmt om hjärtat, vilket kan vara anledningen till att ett flertal av dessa skrifter, ofta tunna häften eller artiklar och kapitel ur andra verk, hör till det material han lät binda in. Hur Nybelin samlade ihop och band samman olika småtryck är också något talande för samlingen. Han skrev också anteckningar i böckerna, gjorde egna innehållsförteckningar, noterade när någon karta eller annat material saknades i boken, korrigerade uppgifter som var felaktiga, antecknade författarens namn då denna uppgift saknades och sparade tidningsartiklar som berörde böckernas ämnen. Dessa klipp placerade han mellan boksidorna.

Något som ytterligare stärker intrycket av en samlare styrd av nyfikenhet och intresse är volymen Om swenska Lappmarken och dess inwånare, av J. A. Linder. Häftet utgörs av en serie artiklar ur Läsning för folket, utgivna 1849–1854, som här är sammanbundna till en volym, försedd med ett omslag bestående av linjerat papper, på vilken titeln och en referens antecknats. Pagineringen har korrigerats för hand för att göras löpande.

Kolligatband av denna typ förekommer på flera håll i samlingen och vissa av dem har Nybelin låtit binda in. En volym som uppvisar ett flertal av boksamlingens egenheter är ett kolligatband med material om Finnmarkerna: fem olika texter har bundits samman av Ljunggrens bokbinderi. Nybelin, vars namn är skrivet på titelbladet till Petrus Nordmanns Finnarne i mellersta Sverige (1888), har noterat författarens dödsår, 1923, under författarnamnet. En maskinskriven, stencilerad lista med rubriken ”Nödbröd i Wermland på 1800 talet” ligger med i bokbandet, tillsammans med ett tidningsurklipp från Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning 28/8 1917, om livet i Värmland 1762.

Förvärvsmetod
Den förteckning som Nybelin förde över samlingen visar att han köpt de flesta av samlingens böcker. Trots att han aldrig noterade datum för inköpen, så noterade han vad böckerna kostat. Det finns också exempel på andra förvärvsmetoder. Johann Andersons Efterretninger om Island, Grønland og Strat Davis till Videnskabernes og Handelens sande Nytte (1748) har noteringen: ”Tillbytt af Göteborgs stadsbibliotek mot ett bättre ex. af samma arbete”. Proveniensen illustrerar hur boksamlare och bibliotek samspelar för att bygga samlingar. Boken härrör ursprungligen ifrån boksamlaren Lars Månssons i Tranemåla boksamling, som köptes av Göteborgs stadsbibliotek 1898. Tranemålasamlingen innehöll en hel del titlar som biblioteket redan hade och stora delar såldes därför av vid tio dubblettauktioner mellan 1904–1907. Uppenbarligen ägnade sig biblioteket dessutom åt bytesaffärer, då Pontus Nybelin bytte till sig exemplaret ur Tranemålasamlingen. Genom hans donation kom det återigen till universitetsbiblioteket.

Provenienser
Nybelins samling växte också genom gåvor från familj, vänner och författare. Som exempel kan nämnas Tacitus Germanerna (1916), som Orvar Nybelin gav sin far i julklapp 1916. Här finns Knud Rasmussens Grönländska myter och sagor (1926), som Orvar och Karin gav till ”vår älskade pappa Pontus med önskan om snar förbättring”. Runa-list (1875) av Claës Johan Ljungström är ett litet häfte som lär ut hur man läser och skriver runor. Om detta är en titel som tillhört far eller son Nybelin går inte att säga, men den har åtminstone funnits i samlingen under Orvars barndom, då han vid något tillfälle med barnslig handstil skrivit ”Orvar Nybelin, Göteborg” i runskrift på titelsidan. Orvar Nybelin fortsatte till viss del att utöka samlingen. Bland titlarna han tillfört finns Antarktisboken av John Giæver och Valter Schytt (1952), i vilken tre av medlemmarna från den expedition som boken skildrar skrivit sina namn.

Även de  okända namnen i böckerna bidrar till samlingens historia. I William Blighs Engelske capitainens Wilhelm Blighs resa genom södra werld-hafvet (1792), tryckt i Uppsala, är främre och bakre pärminsidorna fullklottrade, framför allt av Amanda Josefina Nilsson som inte bara tycks ha övat på att skriva sitt namn ett antal gånger, utan gjorde eftervärlden tjänsten att notera: ”Denna bok tillhör mig Amanda Josefina Nilsson på Walnö, född den 14 oktober 1861”. Tack vare dessa uppgifter går det att ta reda på vem hon var: dotter till Sofia Johannesdotter och styrman Abraham Nilsson. Vi kan följa henne från Valön till Göteborg. Detta utgör en del av bokens historia, liksom uppgiften om tryckningen i Uppsala av Catharina Elisabeth Edman och tidigare ägare som noterat sina namn: utöver Amanda finns Fredrike Mathilda Holst, Wilhelmina Hemning och Nicl. Osterdahl, Pontus och Orvar Nybelin och med tiden Göteborgs universitetsbibliotek. De tre kvinnor som noterat sina namn i den ovan nämnda upplagan av Blighs resa bidrar till att synliggöra kvinnor i reselitteraturens läshistoriska kontext, trots att samlingen – om den bara betraktas som en rad titlar – är nästan uteslutande manlig.

Det finns några exempel på skrifter som Nybelin inte fått tag på, vilket gjort att han satt sig på dåvarande Göteborgs stadsbibliotek för att skriva av bibliotekets exemplar. Ett sådant är Svenska färden till Novaja Semlja och mynningen af Jenisej, sommaren 1875 (1875) av Adolf Erik Nordenskiöld. Denna titel ropade dock Pontus senare in på auktion, i form av ett exemplar som tillhört Oscar Dickson och signerats av A. E. Nordenskiöld.

Resor under 1800-talet
Under 1800-talet förändrades människornas möjlighet till kommunikation. Det blev billigare och enklare att resa, vilket gjorde att fler människor förflyttade sig inom och utom landet och de som inte reste, kunde tack vare den ökade spridningen av billigt tryck ändå ta del av resandet. Massturismen startade under andra halvan av 1800-talet, vilket i sin tur tog sig uttryck i specifika reseguider och annat tryck. Att Pontus Nybelins boksamling innehåller just reselitteratur och geografiska skildringar speglar väl denna utveckling, inte minst det faktum att resandet – i kolonialt syfte, för vetenskapen och på individnivå – inte bara ökade stort utan framför allt uppmärksammades allt mer i tryck. Pontus Nybelins elva brokiga hyllmeter med geografiska skildringar ger en bild av denna tendens under 1800-talet.

Förvärvshistorik

Samlingen donerades 1966 av professorn i zoologi Orvar Nybelin, son till Pontus Nybelin. Boksamlingen beskrevs som bestående av ”reseskildringar, hopbragt av min fader”, vilket inte riktigt stämmer, eftersom både Orvar Nybelin och hans hustru Karin bidragit med böcker till samlingen. Som helhet är den dock Pontus Nybelins verk.  

Samlingen deponerades på universitetsbiblioteket fram till 1982 av Orvar Nybelin. I samband med att det skrevs ett officiellt depositionsavtal 1969, upprättades också en förteckning över boksamlingen. När den till slut tillföll biblioteket 1982, saknades 13 av titlarna i denna förteckning. I samlingen finns två anteckningsböcker med Nybelins egna förteckningar över alla hans böcker, det vill säga inte bara de som ingår i den nuvarande samlingen. I förteckningarna finns spår av ett påtagligt naturintresse, representerat av växtböcker och fågelböcker, men den övervägande delen av titlarna berör geografi och etnografi och det är dessa titlar som donerades till biblioteket.

Biografi

Pontus Nybelin föddes 17 februari 1855 i Karlstad; son till handlaren Henrik Nybelin och till Johanna Maria Nybelin. Pontus gifte sig med Emelie Gornitzka, född 1863 i Kongsvinger och de fick tre barn: Orvar, Lina och den förstfödde Ragnar, som dock dog i späd ålder.

Pontus Nybelin gick i Karlstads högre elementarläroverk. De språk som eleverna kunde studera var tyska, engelska, franska, latin, grekiska och hebreiska. Nybelin läste latin, men det är oklart om han läste något eller några andra språk. Sannolikt behärskade han inga andra språk än svenska i någon högre grad, eller åtminstone valde han bort andra språk än de nordiska när han läste. Böckerna i samlingen är nämligen i stort sett uteslutande på svenska: av samlingens 462 titlar är 388 på svenska, 34 är på danska och 24 är på norska. I skolan var han dessutom befriad från sång, så någon sångröst torde han inte begåvats med.

I oktober 1874 flyttade Nybelin till Råda i Värmland och arbetade som bruksbokhållare och det var som bokhållare han livnärde sig under ett antal år framåt, bland annat vid Dejefors bruk. 1881 flyttade han till Hagfors för att arbeta som kontrollör vid Nordmark-Klarelfvens jernväg i Hagfors och var där dessutom underagent för Försäkringsbolaget Skandia, en syssla han senare fortsatte med vid sidan om sin handelsrörelse i Göteborg.

Under 1888 blev Nybelin delägare i firman Meurling & Co. i Göteborg, för att senare samma år helt överta firman, som han drev vidare i egen regi, under namnet Meurling, Nybelin & Co. Nybelin var därefter grosshandlare, främst med sill i sitt varulager, fram till 1924 då han avvecklade verksamheten. I början av 1930-talet flyttade han till Äppelviken i Stockholm, där han bodde fram till sin död i januari 1935.

Enligt den biografiska notisen om sonen Orvar Nybelin i Svenskt biografiskt lexikon var hans far en ”ivrig amatörbotanist”. Detta intresse märks till viss del bland titlarna i förteckningarna. Boksamlingen i sig ger emellertid inte många tecken på att Nybelin själv var berest, annat än eventuellt till områden han har kopplingar till.

Det går inte att belägga när Nybelin började samla på böcker, men att han tidigt ägnade sig åt samlande kan man sluta sig till av en annons i Wermlands Läns Tidning från 1872, där han som 17-åring annonserade om en ”större myntsamling” som han hade i sin ägo. Värmland är det enda geografiska tema i boksamlingen som kan kopplas till Pontus Nybelins biografi. Bland de böcker som behandlar Sverige är Värmland något överrepresenterat. Samlingens enda roman, Maximillian Axelssons Gruf-arbetarne: romantisk skildring ur Vermlänningarnes folklif (1881), utspelar sig i Värmland.

Det är via Värmland, som Nybelins intresse för geografiska skildringar avslöjas genom en artikel som han skrev för Svenska Turistföreningens årsskrift 1888. I denna beskriver han trakterna runt Uddeholm: Uddeholmsverken med omgifningar (Wermland). Via artikeln får vi eventuellt en inblick i Nybelins eget bibliotek. Texten nämner två andra författare av geografiska skildringar: ”På högra sidan, strax bortom U. synas några rödmålade byggnader – Stjern, bekanta från Engelsmannen Lloyds jagter. L. hade här under en lång följd af år sin bostad och högqvarter och hans son, den framstående afrikaresanden Charles Anderson föddes här.” Bägge dessa författare återfinns i boksamlingen. Llewelyn Lloyd var en walesisk amatörbiolog som levde i Sverige, främst i Värmland, under ett par decennier. Hans Field Sports of the North of Europe: comprised in a personal narrative of a residence in Sweden and Norway, in the years 1827–28 utkom första gången 1830. Det är den andra översedda och tillökade svenska upplagan från 1883, Jagt-nöjen i Sverige och Norge, som återfinns i samlingen. I detta exemplar har en mindre papperslapp, på ca 2x5 cm, klistrats in, på vilken namnteckningen ”L Lloyd” finns. Bredvid har Nybelin skrivit ”Lloyds namnteckning”. Boken har någon gång fått ett nytt band av Ljunggrens bokbinderi, då två stencilerade blad bundits in: ett utdrag ur Fritz von Dardels Minnen med en anekdot om Lloyd. Charles Anderson har två titlar i samlingen: Floden Okwango: resor och jagtäfventyr (1861), samt Sjön Ngami: forskningar och upptäckter under fyra års vandringar i sydvestra Afrika (1856). Det är inte orimligt att böckerna fanns i Nybelins ägo redan när han skrev artikeln.

Läs mer

Benjaminsson, S. 2021, Om konsten att läsa en boksamling: Pontus Nybelin och 1800-talets reselitteratur I: Svensson, Anna (red.), Objekt och samling: om det unika i Göteborgs universitetsbibliotek, Göteborgs universitet, [Göteborg], 2021

Carina Lidström, Reseberättelsen i Sverige

Forskningsuppslag

• En översikt över samlingen, med dess innehåll. Vad är representerat, och hur speglar det tidsandan och materialets kontext?
• Biografiska undersökningar. 
• Jämförelser med andra liknande samlingar. 
• Framställningar av resor i äldre litteratur.
• Polarexpeditioner i fack- och skönlitteratur. 
• Provenienser i samlingen. 

Har du fler forskningsuppslag som du vill dela med dig av? Tipsa oss gärna!