S. A. Hedlunds samling

Om samlingen

Utgivningen är samtida med Hedlund och majoriteten av böckerna har dedikationer från (i de flesta fall) författaren, men det finns också dedikationer från utgivare och översättare. Några av böckerna saknar dedikation, men i dessa fall är det sannolikt att böckerna trots allt är gåvor till S. A. Hedlund. Nio band (sju titlar) som är utan dedikation har S. A. Hedlunds namn i.  Fem av dessa härrör uppenbart från Hedlunds skoltid och innehåller en del marginalia. På försättsbladet i Lärobok i den physiska och politiska äldre och nyare Geographien finns följande text, med reservation för feltolkningar av den något yviga handstilen:   

1. Areopagen omtalas af alla forntida författare i en myt kring …s domstol. Dess ledamöter samlades … i natten, o(ch) det i den afsigt att icke af den bedröfliga anblicken af dess åtlöje låta förleda sig till en orättvis dom. Då de afgåvo sina röster på det sätt att i det de upptecknade den på en tafla, der envar ej en gång kunde anas, hwad den andra tänkte öfver det mål, som hamnat under domstolens ompröfning, sjelfva Ares blev inför densamma dömd, o(ch) deraf har den fått sin benämning. Den ansågs också värdig och rönte förtroende och ingen fruktan att det … det en rättvis domstol utmärks för sin själfständighet o(ch) sitt oberoende af alla tids-omständigheter liksom det ej av en vägran om orättvisa domar få någon gång en behörig tillrättavisning.

Därtill finns teckningar på ynglingar, framför allt i profil på det främre försättsbladet, samt en profil på det bakre försättsbladet. I Lärobok i nyare historien, av W. F. Palmblad (1832) finns dessutom en teckning på en fallande människa med texten : ”S. Hedlund resande till Solens borg”, som sannolikt anspelar på den grekiska myten om Faethons fall.

Samlingen innehåller 66 volymer, men omfattar 70 titlar då det finns ett par kolligatband i samlingen. 

De flesta författarna i samlingen är representerade med ett enstaka verk. Tre författare förekommer dock med två titlar vardera. Dessa är: Cecilia Bååth-Holmberg, författare av en stor mängd populärvetenskapliga skrifter och även känd som initiativtagare till Mors dag i Sverige. Gustaf Björklund, författare av skrifter med socialt, filosofiskt och naturvetenskapligt innehåll och Paul Passy, en fransk lingvist. Pauls far Frédéric Passy blev tillsammans med Henry Dunant den förste att ta emot Nobels fredspris, 1901. Hedlund korresponderade med Frédéric Passy under åren 1867-1871 och stöttade dennes fredssträvande rörelse, Ligue internationale de la Paix. 

Överlag innehåller samlingen småskrifter med historiskt och vetenskapligt innehåll. Ett par undantag utgörs bland annat av en bok med poesi av Johan Ludvig Runeberg i engelsk översättning, samt Esaias Tegnér i tysk översättning. Det är inte historiens stora drag som avspeglas i samlingen, utan ett lågintensivt och ständigt pågående intellektuellt liv i samhället, som tar sig uttryck i mindre forskningsbidrag i olika småskrifter. Även om samlingen inte är stor, ger den just på grund av alla småskrifterna en bild av det aktiva intellektuella nätverk som fanns kring S. A. Hedlund.

Bokbanden

28 av bokbanden är inbundna på samma sätt: Blå helklotband, med förgylld titel och författarens namn på rygg och pärmframsida, rött helsnitt och i flertalet fall mönstrat försättsblad från Henningsen & Wolf-Jürgensen, Köpenhamn. Tillverkaren av försättsbladen har kunnat identifieras tack vare att företagsnamnet är synligt i kanten av försättsbladet till Amerikas förste opdagelse, av Rasmus B. Anderson. Det finns en annan typ av försättsblad, vars tillverkare inte kunnat identifieras, se bl. a Ett blad i den svenska riksbankens historia, av Emil Wolff.

Förvärvshistorik

Det är oklart när boksamlingen förvärvades till biblioteket. Hittills har ingen dokumentation i frågan hittats. Huvuddelen av Hedlunds korrespondens (17.000 brev) skänktes av arvingarna till biblioteket 1907. Mest sannolikt är att boksamlingen inkom vid samma tillfälle. Det är dock uppenbart att det inte rörde sig om Hedlunds kompletta bibliotek: samlingen utgör i sin nuvarande omfattning endast ett fragment av Hedlunds boksamling som den en gång såg ut. Det är också möjligt att samlingen skänktes tillsammans med någon av de tilläggsaccessioner av arkivmaterial som gjordes senare. 

Man kan spekulera kring huruvida Hedlunds bibliotek vid något tillfälle redan sålts i sin helhet och att endast fragment fanns kvar. Synen på förvärv och samlingar på bibliotek var delvis annorlunda för hundra år sedan och dubbletter ur förvärvade samlingar kunde säljas på auktion, vilket också innebär att samlingen kan ha varit större men vid något tillfälle skingrats. Om detta är fallet kan man ställa sig frågan varför just de titlar som samlingen idag består av valdes ut och sparades. 

Dedicerade exemplar till Hedlund förekommer emellanåt på bokauktioner och antikvariat och några har som sagt gallrats från universitetsbiblioteket under 1990-talet, så det är uppenbart att Hedlunds samling med dedicerade exemplar var betydligt större medan han levde och att den skingrades efter hans död. I universitetsbibliotekets samlingar har även senare figurerat böcker som ursprungligen kommit från Hedlund och som tidigare gallrats från biblioteket såsom varande dubbletter. En av dessa har nyligen skänkts till samlingen av förstebibliotekarie Anders Larsson. Hur förvärvet av samlingen än gått till, måste det understrykas att den befintliga samlingen inte kan sägas representera Hedlunds bibliotek i dess helhet. Trots detta kan samlingen ändå ge en bild av Hedlund, hans nätverk och i viss mån hans bibliotek.

Biografi

Sven Adolf Hedlund (1821-1900) var liberal politiker och publicist. Som politiker var han riksdagsledamot i andra och första kammaren i några omgångar. Sin främsta politiska gärning utförde han i Göteborgs stadsfullmäktige mellan 1863-1891 och han var också drivande i en rad kommunala inrättningar. Bland annat var han den väsentlige initiativtagaren till Göteborgs musei bibliotek. Tanken hade han hämtat från England och främst British Museum med dess bibliotek. 

Enligt Olle Gellermans text om S. A. Hedlund var det Victoria and Albert Museum som var förebilden. Göteborgs museum skulle utöver den naturhistoriska avdelningen omfatta Konstföreningens tavelsamling, ett stadsbibliotek och en permanent utställning av lokala industriprodukter. 1870 föreslog Hedlund att en stor bibliotekssal skulle inredas i huset, med plats för 40.000-50.000 volymer. Göteborgs museibibliotek omvandlades senare till Göteborgs stadsbibliotek, vilket 1961 omvandlades till Göteborgs universitetsbibliotek. Hedlund kan därför i förlängningen sägas vara en indirekt initierande kraft bakom vad som idag är Göteborgs universitetsbibliotek. Hedlund var också en del av kretsen som drev frågan om inrättandet av en högskola i Göteborg. Hedlund var huvudredaktör för Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning från 1852 ända till sin död år 1900, under nästan ett halvsekel. Som sådan kom han att inta en framstående plats inom den svenska pressen. Det är också delvis i sin egenskap av huvudredaktör för tidningen han mottagit dedicerade böcker som gåvor.

Läs mer

Brusewitz, Lisa. Böcker som gåvor i det borgerliga samhället - en kartläggning samt analys av dedikerade verk i S.A. Hedlunds samling. Masteruppsats.

Gellerman, Olle. S.A. Hedlund: legendarisk tidningsman och liberal politiker, Atlantis, Stockholm, 1998.

Hallberg, Seth Severin. Göteborgs stadsbibliotek 1891-1941: minnesskrift, 1941.

Om S. A. Hedlund på Marginalia

Om S. A. Hedlund på Wikipedia

Forskningsuppslag

• En översikt över samlingen, med dess innehåll. Vad är representerat, och hur speglar det tidsandan och materialets kontext?
• Biografiska undersökningar. 
• Provenienser i samlingen.
• S. A. Hedlunds betydelse för dåvarande stadsbibliotekets uppbyggnad. 

Har du fler forskningsuppslag som du vill dela med dig av? Tipsa oss gärna!

Hjälp biblioteket

Läser du sanskrit? I samlingen finns material på detta språk. Vill du bidra till vårt arbete med samlingarna? Tveka inte att kontakta oss via kulturarv@ub.gu.se!