Hvitfeldtska samlingen

Om samlingen

Göteborgs kongl. gymnasium

Reformationen innebar ett hårt slag mot utbildningen i Sverige, då i princip all undervisning ombesörjdes av kyrkan, huvudsakligen i katedralskolor och vid universitetet i Uppsala. När kyrkans ekonomi drastiskt försämrades, försvann en stor del av de ekonomiska förutsättningarna för undervisning och utbildning i landet.

Med tiden blev bristen på utbildade människor ett allt större problem, inte minst vad gällde prästerskapet. 1620 års Riksdag beslutade om en ny gymnasiereform med inspiration från Tyskland, i synnerhet Bremen. Förslaget hade tagits fram på uppdrag av Gustav II Adolf. Den viktigaste förändringen innebar att katedralskolorna nu blev gymnasieskolor och fick en tryggare finansiering. Den första att omvandlas var katedralskolan i Västerås som blev gymnasium 1623 och de övriga stiften genomförde samma reform under de nästkommande åren.

Vid denna tid var Göteborg ännu en mycket ny stad och hade inte utsetts till stiftsstad, men dess betydelse och storlek medförde trots detta att Drottning Kristina 1647 beslutade att ett gymnasium skulle finnas här: Göteborgs kongl. gymnasium. Idag går denna skola under namnet Hvitfeldtska gymnasiet.

1600- och 1700-talens skola

Syftet med gymnasierna var främst att utbilda präster och de ämnen som man här undervisade i hade bäring på en kyrklig karriär. Ansvaret för att förse skolbiblioteket med lämplig litteratur låg därför också i allt väsentligt på kyrkan. Teologi och klassiska språk dominerade undervisningen och latin var skolans ”modersmål”. Dessutom studerades filosofi, historia, matematik och musik. Vissa tillskott fick biblioteket från sterbhus, som var skyldiga att vid prästers frånfälle överlämna ”en god bok” till skolan. Prästerskapet kunde också vid ämbetstillträde tvingas avlägga en viss avgift eller donation till biblioteket. Med tiden blev det också vanligare att privatpersoner skänkte böcker till skolan.

Under tidigt 1700-tal började nya regler gälla för gymnasiebiblioteken. 1724 års skolordning innehöll omfattande bestämmelser för biblioteken. Beträffande läroböcker framhölls att det var biskopens och konsistoriets ansvar att böcker fanns tillgängliga för undervisning i tillräckligt antal. Här sades också att både elever och lärare var i behov av ”ett något ymnigare förråd av böcker”. År 1721 förstördes skolan i samband med en större stadsbrand. Vi vet inte hur mycket av biblioteket som utplånades.

Vid mitten av 1700-talet förändrades undervisningen och nya ämnen tillkom. Naturvetenskap, inklusive botanik- och zoologiundervisning introducerades i liten skala. Med hjälp av friluftsexkursioner kunde botanikstudierna hålla en viss nivå, men zoologiämnet led svårt av bristen på åskådningsmaterial. 1749 köpte biblioteket ett stort antal böcker i praktiska ämnen, bland annat Anders Berchs Inledning Til Almänna Hushålningen, Innefattande Grunden Til Politie, Oeconomie Och Cameral Wetenskaperne, tryckt 1747. 

Under 1760-talet gjordes försök både av privatpersoner och från bibliotekets sida att göra boksamlingen mer attraktiv för en bredare publik. 1760 samlade stadens borgare in 502 daler silvermynt ”till köp av intressanta böcker, som skola på begäran utlånas till genomläsning”. Det befintliga bokbeståndet var kanske inte riktigt vad stadens borgerskap var intresserade av. Dåvarande bibliotekarie [Henrik] Harckens började hålla öppet för allmänheten varje onsdag och lördag. Ett år senare kunde han dock meddela att inga andra än gymnasister utnyttjat biblioteket.

1774 infördes teckningsundervisning på allvar. Samma år anställdes en lärare i tyska och franska (Brahel) och en i engelska (Ross). De tre stora moderna språken var därmed representerade i skolans undervisning.

Utöver de tidigare gåvorna från prästerskapet började nu även donationer från borgerskapet att strömma in. Bland givarna finns bland annat Stadssekreterare Sigfrid Sirenius, direktör vid Ostindiska kompaniet Jacob Sahlgren, apotekare Frans Martin, justitieborgmästare Cornelius Thorsen och kyrkoherde Peter Hansson Ström. Det högre borgerskapet tycks ha dominerat som bidragsgivare, men även något mindre bemedlade personer figurerar i källorna.

Flera dåtida givare benämnde gymnasiebiblioteket ”Bibliotheca publica” i olika skrifter och dokument. Detta i kombination med det faktum att borgerskapet visade sådan generositet mot biblioteket tyder på att man börjat betrakta det som en institution av vikt för hela Göteborgs stad.

1768 skänkte Ostindiska kompaniet ett större antal kartor och geografiska verk till skolans bibliotek. Dessa blev ett viktigt komplement till den befintliga samlingen av kartor och planscher. Idag omfattar samlingen både svenska och internationella kartor över städer, länder och världsdelar, samt över historiskt viktiga slag, och även en del astronomiska kartor.

Mycket av det som donerats till samlingen var gammalt redan vid gåvotillfället. Bland mycket annat omfattar samlingen 12 inkunabler och en mycket stor mängd 1500-talstryck. Samlingen innehåller också en del handskrifter, däribland en fransk bibel från andra halvan av 1200-talet, ett 1400-talsbreviarium från Skepplanda kyrka, Rutger von Aschebergs egenhändigt nedtecknade ”memoarer”, och en teckningsskola framtagen av Pehr Hörberg.

Samlingen förvaras som den var ordnad vid donationen men är idag fördelad mellan Humanistiska- och Biomedicinska biblioteken, där det senare förvaltar omkring 25 hyllmeter material av naturvetenskaplig och medicinsk karaktär. Uppställningen präglas liksom alla bibliotekssystem av sin tid, med ett omfattande bestånd inom religion och litteraturhistoria, där finfördelningen av tidens religionsvetenskap speglar den särställning som ämnet intog under denna tid.

Förvärvshistorik

Hvitfeldtska samlingen överfördes till Göteborgs Universitetsbibliotek 1967 och omfattar idag det äldre gymnasie-/läroverksbibliotekets bestånd till och med 1899. Under huvuddelen av den tid då den äldre boksamlingen kom till, kallades skolan för Göteborgs gymnasium. 1878 ändrades dess namn till Göteborgs högre allmänna läroverk och 1882 splittrades gymnasiet i två delar: Göteborgs högre latinläroverk, samt en reallinje med naturvetenskaplig inriktning. Namnet Hvitfeldtska, efter donatorn Margareta Hvitfeldt, knöts till gymnasiet först 1940.

Samlingen finns förtecknad i två inskannade kataloger som du finner i GUPEA, se faktarutan till höger. 

Biografi

Namnet Hvitfeldtska (samlingen och gymnasiet) har sitt ursprung i en donation från 1664. Margareta Hvitfeldt (1608–1683), med rötter i den danska adeln, hade inga syskon och var ensam arvtagare till stora egendomar. Då hon blev änka 1651 var hon en oerhört förmögen kvinna och ägde ett stort antal gods, bland annat i Bohuslän. Då landskapet blev svenskt 1658 etablerade hon snabbt goda förbindelser med bland annat Per Brahe d. y..

Trots Margareta Hvitfeldts omfattande förmögenhet, präglades hennes liv av sorg. Hennes son Ivar (Iffuer) Dyre insjuknade och dog vid 19 års ålder, under en resa i Frankrike 1663. När han anade att slutet var nära skrev han ett brev till modern den 11 augusti samma år, och bad henne att: ”…stifte en Del af sit Gods eller en Summa Penge, saa meget hon selv vilde, hvoraf Renten aarlig kunde gives fattige Skolebørn og studerende Ungdom i Baahuslen, hende og hannem til en evig Ihukommelse”.

Den 22 januari 1664 ombesörjde Margareta Hvitfeldt en donation av en stor samling gårdar och andra tillgångar, för att möjliggöra skolgång för 30 elever årligen vid Gymnasiet i Göteborg. Donationen skulle även finansiera vetenskaplig forskning. 1694 infördes stiftelsens namn: ”Kungliga och Hvitfeldtska stipendieinrättningen”.

En artikel om Margareta Hvitfeldt finns i SKBL.

Läs mer

Aschebergska papperen, arkiv i Alvin

Fredberg, Carl Rudolf A:son, Om de Hvitfeldtska stipendiegodsen. I: Det gamla Göteborg. Lokalhistoriska skildringar, personalia och kulturdrag. Del 2 (1919-1922).

Fredén, Gustaf. Hvitfeldtska läroverkets historia Göteborg, 1947.

Förtekning på de böcker och skrifter, hvilka från Kongl. gymn. boktryckeriet i Götheborg utkommit åren 1792 och 1793, men til en del vid upkomna vådelden den 2 martii 1792 och 10 april 1793 blifvit dels defecte och dels upbrunnit

Förtekning öfver Göteborgs högre elementar-läroverks boksamling /utgifven af Joh. Aug. Berg

Förteckning öfver Göteborgs högre latinläroverks bibliotek :supplement (1864-1898)/ utgifvet af A. Vinge

Handlingar rörande Hvitfeldtska stipendii-inrättningen i Bohus län 1664-1763

Heurlin, Anders Olof, Årsberättelse om elementar-läroverken inom Göteborgs stift: jemte inbjudning till det högre elementar-läroverkets års-examen 1863, Göteborg, 1863.

Hvitfeldtska stiftelsen

Hvitfeldtska läroverkets handskriftssamling

Kleberg, Tönnes, Hvitfeldtska läroverkets i Göteborg bibliotek: några anteckningar om dess historia och bokbestånd, Gumpert i distr., Göteborg, 1942.

Utlåtande och förslag angående omorganisation af Kungl. och Hvitfeldtska stipendieinrättningen.

Forskningsuppslag

• En översikt över samlingen, med dess innehåll. Vad är representerat, och hur speglar det tidsandan och materialets kontext?
• Biografiska undersökningar. 
• Bokdonationer i Sverige.
• Krigsbyten i samlingen, jämfört med andra svenska bibliotek.
• Donatorer i relation till samlingsbyggande, deras motiv och gåvor. 
• Göteborgs bibliotekshistoria.
• Äldre katastrofåtgärder i bibliotek efter t ex bränder, översvämningar och krig. 
• Tidig Göteborgspress.
• Äldre avhandlingar vid svenska lärosäten. 
• Äldre tiders bibliotekskataloger och katalogiseringsarbete.

Har du fler forskningsuppslag som du vill dela med dig av? Tipsa oss gärna!