Länkstig

Samuel Norbergs trycksamling

Materialet är av särskilt intresse då det är tryckt i Norbergska tryckeriet i Göteborg. Det härrör från första delen av 1800-talet och omfattar blandade ämnen.

Om samlingen

Samuel Norbergs var tryckare i Göteborg. Materialet är därför relevant både för bokhistoriker i allmänhet och för västsveriges tryckerihistoria. Det omfattar tryckeriets produktion under många år, men hålls inte samman av något annat än detta ursprung. Det har stor spännvidd och härrör till stor del från lokala verksamheter. 

Förvärvshistorik

Samlingen kommer ursprungligen från Hvitfeldtskas bibliotek. I åtminstone en av bokbanden från Norberg finns dock ett accessionsnummer från 1929, vilket antyder att materialet kom till Göteborgs stadsbibliotek redan innan Hvitfeldtska samlingen donerades till biblioteket.

Titelbild. Läsning för menige man utgiven av Göteborgska sällskapet för nykterhetens befrämjande.
Läsning för menige man utgifwen av Götheborgska sällskapet för nykterhetens befrämjande.
Foto: Gunnar Jönsson
Samuel Norbergs samling.
Interiör ur Samuel Norbergs samling.
Foto: Gunnar Jönsson
Samuel Norberg, 1752-1843.
Samuel Norberg, 1752-1843.
Foto: SPA

Hitta samlingen

Samlingen finns i slutet magasin på Humanistiska biblioteket. Den är endast tillgänglig som läsesalslån.

Katalog
Samlingen är ännu inte katalogiserad. Katalogposten gäller inte enskilda verk.
Libris
Supersök

Förteckningar
Via Litteraturbanken
I Libris:
Titelsorterad
Bandsorterad

Humanistiska biblioteket
Renströmsgatan 4
405 30 GÖTEBORG
Telefon: 031-786 17 45

Kontaktformulär

Text: Stefan Benjaminsson

Biografi

Samuel Norberg föddes 1752 i Västerås och blev föräldralös vid 16 års ålder. Han kom som ung till Göteborg och tog tjänst som skeppsskrivare vid Ostindiska kompaniet. Han deltog under tre resor till Kanton i Kina, som kvartermästare på skeppet Finland och på skeppet Terra Nova 1775 respektive 1777, samt som konstapel på skeppet Finland 1779. Det är okänt hur Norberg kom att ge sig in på tryckarbanan, men 1782 gifte han sig med en fröken Smitt, änka efter tryckare Matthias Peter Smitt. Norberg övertog därmed dennes tryckerirörelse.

Det tryckeri Norberg övertog i Göteborg är det som en gång startades och drevs av Göteborgs första boktryckare, Amund Grefwe. Ett antal ägare har dock figurerat under åren som skiljer Grefwe och Norberg åt. Sammantaget rör det sig om Amund Grefwe 1650-1677), Tideman Grefwe (1677-1679), Grefwes efterleverska (1679), Lars Lönbohm (1680-1685), Lönbohms änka (1686), Jöns Rahm (1686 eller 1687-1695 - under åren 1696-97 heter tryckeriet Sal. Rahms tryckeri), Zacharias Hageman (1697-1725), Johan Hageman (1725-1727), Johan Hagemans änka (1727-1730), Lars Unge (1730-1732), Lars Unges änka (1732-1735), Immanuel Smitt (1735-1781), Matthias Peter Smitt (1781) och Samuel Norberg. Efter Norbergs död 1843 fortsatte Anders Weström att driva tryckeriet under namnet Norbergska tryckeriet till och med 1848, varefter rörelsen var inaktiv till 1855 då tryckeriet såldes i delar till S. A. Hedlund. Därefter upphörde det gamla Grewfetryckeriet att existera. (Man kan ställa sig frågan om tryckeriet kanske illustrerar den gamla Theseusparadoxen: efter så lång tid och med en majoritet av materialet sannolikt utbytt genom åren, hur mycket av originalet återstår?)

Norberg fick tidigt gott anseende som tryckare, vilket bland annat framgår av att Gustav III under kriget mot Danmark 1788 anlitade honom för tryckningen av sin deklaration mot den danske överbefälhavaren. Han fick även tillstånd av kungen att trycka ett brev som innehöll skarpa beskyllningar mot armén i Finland och det står därmed klart att Norberg var verksam i produktionen av rojalistisk propaganda.

Norberg erhöll också bistånd av konkurrenten Lars Wahlström, som lät honom använda sina stilar och pressar för den viktiga tidningsutgivningen. Norberg gav bland annat ut Götheborgs Allehanda och Götheborgs Nyheter.

En eldsvåda härjade tryckeriets verkstad i början av 1792. Då hade Norberg just tryckt färdigt en bibelupplaga som också förstördes av eldsvådan och han ansåg sig härefter ruinerad. För att försörja sig sökte han plats som skeppsskrivare vid Ostindiska kompaniet, men fick istället tillräckligt ekonomiskt stöd för att kunna fortsätta sin tryckeriverksamhet.

Vad gäller Norbergs tryckproduktion utgjorde den teologiska litteraturen, ett område där han också var verksam som förläggare, en betydande andel. Vid tiden för branden var han sysselsatt, som ovan nämnt, med en stor bibelupplaga. Tryckningen kunde omsider fortsätta och företaget blev en stor framgång med en upplaga om 16.000 exemplar. Enligt Norberg själv var det "förmodligen den största bibelupplaga, som i vårt land blivit gjord". Utöver bibelutgåvan från 1794 gav Norberg ut ytterligare två upplagor: 1800 och 1809.

I Norbergs produktion av skönlitterära verk, som var mindre omfattande, ingick bland annat några romaner av Walter Scott och en av Ann Radcliffe, en populär representant för "the Gothic novel". Av Nikolai Karamzin, sällan översatt under 1800-talet, kom Berättelser (1806). Den svenska litteraturen representerades av några verk av göteborgsförfattare. Lönsamma förlagsartiklar var folkvisor och historier av typen Mästerkatten i stövlar. Bouppteckningens översikt av firmans lager upptar ca 130 visor och ett 30-tal "historier".

Bland de mer egenartade verk som Norberg förlade finns J. A. H. Reimarus avhandling om åskledare, den första för allmänheten avsedda skriften i ämnet. Intressant är också en bok om "Paris i det nittonde århundradet" av advokat P. Jouhaud, till vars översättning Norberg själv tog initiativet. 1823 publicerade Norberg landets första lärobok i boktryckarkonst i svensk utgivning, författad av C. G. Täubel och översatt från tyska.

En hörnsten i Norbergs verksamhet var tidningsutgivningen. Han gav ut två av stadens tidningar, Götheborgs Allehanda och Götheborgska Nyheter. I egenskap av gymnasieboktryckare hade han visst företräde då det gällde officiella publikationer för konsistoriet och gymnasiet. Han tryckte bland annat Götheborgs stifts-tidningar, konsistoriecirkulär, teser för pastoralexamen, skolkataloger och allmänna kungörelser, vilket gav honom en jämn sysselsättning. Efter en överenskommelse med Vetenskaps- och vitterhetssamhället (VVS) tryckte han från och med 1806 dess handlingar.

1792 övertog Norberg det s. k. Mölndals gamla pappersbruk och 1796 även bruket Korndal. Verksamheten koncentrerades till det senare. Norberg var också engagerad i pedagogiska frågor och byggde bland annat ett skolhus i Mölndal. Han donerade också medel för undervisning till Götiska förbundet. Med tiden utnämndes han till riddare av Vasaorden.

Samuel Norberg dog 1843.

Läs mer

Amund Grefwe - Den förste boktryckaren i Göteborg, red. Gösta Engström, Göteborgs universitetsbibliotek, 1983.

Göteborgs Typografiska Förening 1884-1934, en minnesskrift, red.Nils Wessel, utgiven av GTF, Wald. Zachrissons Tryckeri, Göteborg 1935.

Göteborgs Boktryckareförening - en minnesskrift, utgiven av Göteborgs Boktryckareförening 1949

Folke Persson & Agne Rundqvist. Antologia Gothoburgensis, Rundqvists Boktryckeri, Göteborg, 1953.

Grefwes tryckeri - Göteborgs historia från Det Gamla Göteborg. 

Förtekning på böcker och skrifter, som utkommit från Kongl. gymnasii boktryckeriet i Götheborg år 1821

Om Samuel Norberg i Svenskt Biografiskt Lexikon

Om Samuel Norberg via Litteraturbanken

Om Samuel Norberg på Wikipedia

 

 

Forskningsuppslag

  • En översikt över samlingen, med dess innehåll. Vad är representerat, och hur speglar det tidsandan och materialets kontext?
  • Biografiska undersökningar. 
  • Jämförelser med andra liknande samlingar av samtida tryck.
  • Äldre tryckhistoria i Göteborg och västsverige. 

Har du fler forskningsuppslag som du vill dela med dig av? Tipsa oss gärna!