Codices Graeci et Latini

Om samlingen 

En kodex (även codex) är benämningen på det vi i dagligt tal kallar en bok, det vill säga ett antal blad samlade i häften och sammanbundna till en enhet, ofta med en hård pärm. I en bokhistorisk kontext är det den benämning man började använda för att särskilja bundna texter från texter nedtecknade på bokrullar. När man numera använder begreppet kodex är det underförstått att man talar om äldre handskrifter skapade före boktryckarkonstens intåg i Europa. Gränsdragningen ska dock inte ses som absolut.

Bild

Göteborgs universitetsbiblioteks samling med medeltida handskrifter är blygsam jämfört med de hos många andra större bibliotek, men har trots detta en ämnesmässig bredd som speglar den medeltida bokproduktionen. Samlingen består av 4 volymer på grekiska och 36 på latin. Samlingen har till största delen tillkommit tack vare en av bibliotekets mest generösa donatorer, Vilhelm Lundström. Med bidrag från fem Göteborgska donatorer (om sammanlagt 6 500 kr, ca 400 000 i dagens penningvärde) reste Lundström 1907 till Jacques Rosenthals antikvariat i München, och köpte där inalles 22 handskrifter. Före sin död 1940 inkom han med ytterligare åtta handskrifter, vilket innebär att tre fjärdedelar av samlingen tillkommit tack vare Lundström. Därtill har biblioteket aktivt förvärvat ytterligare åtta handskrifter, och två har tillkommit ifrån Hvitfeldtska samlingen 1967.

1941, i samband med bibliotekets femtioårsjubileum, skrev Tönnes Kleberg en katalog över den då befintliga Codexsamlingen. Nedanstående beskrivningar bygger på denna. I sann klassicistisk anda skrev han den på latin, vilket gör att den kanske inte är så lättillgänglig för flertalet läsare. Katalogen slutfördes inte helt, mycket på grund av andra världskriget som pågick vid tiden, men Kleberg återupptog sitt arbete trettio år senare, vilket resulterade i en andra upplaga, både rättad och utökad. Denna omfattar 4 handskrifter på klassisk grekiska och 35 på latin. Senare har ytterligare en handskrift införlivats i Codexsamlingen, vilken nu uppgår till 40 objekt. 

Det finns dock ytterligare handskrifter i bibliotekets samlingarn, vilka förvärvats senare än den katalog som Tönnes Kleberg upprättade. Dessa har av olika skäl inte införlivats i Codexsamlingen, utan har andra hylluppställningar. Några av dessa beskrivs nedan.

Som en avslutande parentes i samlingens historik kan nämnas att de fem donatorer som möjliggjorde det ursprungliga förvärvet var Henrik Ahrenberg, C. A, Kjellberg, Ivar Waern och Erik Wijk. Den femte givaren är fortfarande okänd, men biblioteket riktar en tacksam nick även åt denne okände välgörare.

Tidsperiod

Cirka hälften av handskrifterna är från 1400-talet och en fjärdedel från 1300-talet. I samlingen finns också fyra handskrifter från 1200-talet, en från 1100-talet och den äldsta är från slutet av 900-talet eller början av 1000-talet. I samlingen finns också fyra handskrifter från 1600-talet, vilket visar på svårigheten att dra några strikta kronologiska gränser för vad som ska räknas in i denna typ av samling.

Ämnen

Trots att Codexsamlingen är förhållandevis liten innehåller den en stor bredd av ämnen, såsom episk dikt, komedier, tragedier, ordspråkssamlingar, historia, filosofi, biografier, krigskonst, jordbrukskonst och en månkalender. Naturligtvis finns även handskrifter som hör till det religiösa livet, såsom biblar, psaltare, breviarium, teologiska arbeten och en gradual. 

Till de texter som vi idag betraktar som skönlitterära hör fyra handskrifter med komedier av den romerske författaren Terentius, som under hela medeltiden beundrades för sitt goda latin och för sina många välfunna formuleringar, som togs upp som ordspråk. I samlingen finns även två volymer med tragedier av Seneca den yngre, samme Seneca som är mer känd som stoisk filosof idag. Det finns också en handskrift med Vergilius samling av herdedikter, Bucolica, och hans lärodikt om jordbruk, Georgica.

Några av handskrifterna speglar själva processen kring att lära sig skriva korrekt, som Ars scribendi epistolas från 1400-talet, eller olika samlingar av ordspråk och sentenser, som Catonis Disticha, representerade i samlingen i en codex från 1300-talet, och i en annan på både latin och tyska från 1400-talet.

Flera av samlingens handskrifter samlar texter från olika filosofer och teologer, tillsammans med andra typer av reflektioner över människan. Aristoteles finns med i flera av dessa samlingsverk, och här finns även texter av Lactantius och Cassiodorus, och av läkare som Galenos och Avicenna. 

Krigskonsten avhandlas i Publius Flavius Vegetius Renatus sammandrag om krigskonsten, Epitoma rei militaris. En mer fredlig sysselsättning fokuserar Columella på, med två böcker om jordbruk och om träd: De re rustici libri och Liber de arboribus.

Till de religiösa verken i samlingen hör bland annat en bibel från 1200-talet, skriven med en lika pietetsfull som vacker gotisk stil. Hit hör även ett breviarium från Skepplanda kyrka, skrivet på 1400-talet.

Äldst i samlingen är en codex som Kleberg benämner som Lunare, tonitrunale etc, vilken innehåller en månkalender och en åskkalender. Månens gång över himlavalvet torde vara relativt lätt att förutse, men med åskkalendern var den något optimistiska tanken att man även kunde komma med prognoser för åskan under året. Denna codex är från slutet av 900-talet eller början av 1000-talet, och kommer eventuellt från Italien eller Gallien. 

Den codex som ligger utanför Klebergs katalog är en spansk graduale från 1200-talets slut eller början av 1300-talet. Detta är samlingens största codex, och det krävs ofta två personer för att någon gång ta ner den från sin plats från hyllan. Gradualen innehåller texter och noter till mässans sångpartier (introitus, graduale, offertorium och communio). Storleken på verket speglar det faktum att flera sångare delade på noterna, vilket krävde att de, och därmed även denna codex behövde vara stora nog att kunna läsas på håll.

1600-talet

Som ovan nämnt innehåller Codexsamlingen också fyra handskrifter från 1600-talet. Två av dem utgör texter av Marcus Antonius Palumbus, som undervisade i filosofi och teologi i Neapel under första halvan av 1600-talet. De två andra är en introduktion till Aristoteles logik, samt en psaltare. Även om dessa volymer strängt taget inte kan räknas till de medeltida handskrifterna, utgör de goda exempel på att handskrifter som företeelse på intet sätt dog ut i och med boktryckarkonstens intåg. 

Övriga handskrifter

Utöver Codexsamlingen finns många ytterligare handskrifter på biblioteket. En av de vackrare är ett flamländskt verk från 1200-talet, med ett bokband som sannolikt är samtida. Det finns även en senare handskrift av Johannesevangeliet på det semitiska skriftspråket Ge’ez. 

Bild

Catalogus codicum graecorum et latinorum

Nedan följer en förkortad lista av Klebergs Catalogus codicum graecorum et latinorum, med enkla översättningar av titlarna, samt kommentarer om ursprung, material och tidsperiod.

Grekiska

1. Dionysios Periegetes (verksam ca 300 CE): [Den kända världen], kommenterad av Eustathios av Thessalonike (död ca 1194). En kosmografisk, episk dikt på hexameter. Okänt ursprung. Från slutet av 1300-talet eller början av 1400-talet. Skriven på papper och pergament. Vissa blad restaurerade eller ersatta av senare hand och infogade bland de tidigare.

2. [Paulus brev]. 1400-talet. Början defekt. Okänt ursprung. Skriven på pergament. Proviniens: Biblioteca Estense (huset Estes familjebibliotek), urskild därifrån i början av 1800-talet (efter 1820) och nära besläktad med annan kodex fortfarande (1973) bevarad i Modena.

3. Nya testamentet. Första halvan av 1300-talet. Skriven på papper. Eventuellt sammansatt av olika häftesgrupper, men nu så skadad att det är svårt att se hur bladen hänger ihop. Defekt början och slut, med fuktskada.  

4. [Heliga kvinnors liv], främst hämtade från Menologia av Metaphrastus. 1300-tal. Skriven på pergament. En hagiografi som omfattar kvinnliga helgon samt ett fåtal manliga. Enligt uppgift i kodexen är den troligen avsedd för användning av kvinnor som tillhörde klostret Omalensis, helgat åt St. Gerasim och grundat 1580 på Kefalonia.

Latin

1. Terentius (född ca 195 BCE i Kartago, död 159 BCE,): Komedier: Andria (Flickan från Andros), Eunuchus (Eunucken/Den förklädde älskaren), Heauton Timorumenos (Självplågaren), Adelphoe (Bröderna), Hecyra (Svärmodern), Phormio (Snyltgästen). Andra halvan av 1400-talet. Skriven på pergament. Ursprung södra Frankrike eller norra Italien. Med kommentarer i marginalen av olika händer. På sista sidan finns en dekorativ målning som föreställer en mänsklig tunga insatt i en sorts tortyrinstrument sammansatt av två stavar, med texten: Parles. de. vois. Det är högst osäkert vad detta anspelar på - eventuellt att den som talar om sig själv bör hålla sin tunga i schack.

2. Terentius: Komedier: Andria (Flickan från Andros), Eunuchus (Eunucken/Den förklädde älskaren), Heauton Timorumenos (Självplågaren), Adelphoe (Bröderna), Hecyra (Svärmodern), Phormio (Snyltgästen). Ursprung: Italien, 1300-tal. Skriven på papper.

3. Terentius: Komedier: Eunuchus (Eunucken/Den förklädde älskaren), Heauton Timorumenos (Självplågaren), Adelphoe (Bröderna), Hecyra (Svärmodern).  Ursprung: eventuellt Italien. 1300-tal. Skriven på pergament.

4. Terentius: Komedier: Andria (Flickan från Andros), Eunuchus (Eunucken/Den förklädde älskaren), Heauton Timorumenos (Självplågaren), Adelphoe (Bröderna), Hecyra (Svärmodern), Phormio (Snyltgästen). Ursprung: Italien. Andra halvan av 1400-talet. Skriven på pergament.

5. Vergilius (född 70 BCE, död 19 BCE): Eclogae et Georgica (Bucolica och Georgica). Ursprung: eventuellt Tyskland. 1400-talet. Skriven på pergament och papper.

6. Publius Papinius Statius (ca. 45–96 CE): Thebais et Achilleis. Ursprung: Italien. Andra halvan av 1300-talet eller första halvan av 1400-talet. Skriven på pergament. Kodexen är till stor del vattenskadad och i slutet även stympad. Achillestexten verkar ha delats upp i fem böcker, varav fyra finns kvar i ett stympat manuskript. Efter slutet av Thebais finns bokstäverna R. A., vilket kan vara skrivarens initialer.

7. Marcus Junianus Justinus (200-talet CE): Historia Philippicae et Totius Mundi Origines et Terrae Situs (ett sammandrag av Pompejus Trogus universalhistoria). Ursprung: Italien. 1300-tal. Skriven på pergament. Pompejus Trogus (levde under första seklet BCE) universalhistoria bestod av 44 böcker. Originalet är förlorat och finns nu endast kvar i Justinus sammandrag.

8. Aristoteles (384 BCE–322 BCE): Historia animalum interprete Michaele Scotto [Djurens historia, översatt av Michael Scot (ca 1175–ca 1235)], Galenos (129–216 CE): Anatomia uiuorum [De levandes anatomi], mera riktigt tillskriven Pseudo-Galenos), Avicenna (ca 980–1037): De anima [Om själen], Physica [Fysiken], Mohammad Ghazali (1050–1111): Metaphysica [Metafysiken], Isaac Israeli ben Solomon (ca 832–932): Liber de elementis [Boken om elementen], etc. Ursprung: Storbritannien, troligen Oxford. Andra halvan av 1200-talet. Skriven på pergament.

9. Iulius Brigida Auersanus: Introductiones in Aristotelis logicam [Introduktion till Aristoteles logik]. Från 1684. Skriven på papper.

10. Marcus Antonius Palumbus (Undervisade i filosofi och teologi i Neapel och dog 1644): In quaestiones et articulos in totum tractatum logices. Från 1605. Skriven på papper.

11. Marcus Antonius Palumbus: Eiusdem In disputationes et quaestiones physicas cum libris de caelo et mundo. Från 1606. Skriven på papper.

12. Paulo Nicoletti av Venedig (1369–1429): Commentaria in libros posteriorum Aristotelis. (Kommentarer till Aristoteles text om vetenskaplig teori och bevisföring, som är del fyra i samlingsverket om logik: Organon). 1400-tal. Skriven på papper.

13. Gregorius Magnus (påve Gregorius I: ca 540–604): Cura pastoralis [Om själavården], Iacobus Carthusiensis (Jacon från Juterbogk (ca 1381–1465): Quodlibetum statuum humanorum [Om människans plikter i olika stadier i livet], Iohannes de Indagine (Även kallad Johannes från Hagen, ca 1415–1475): Tractatus de simonia [Avhandling om simoni]. Tyskland, 1400-tal. Skriven på pergament och papper.

14. Thomas Brabantinus Cantipratanus (Thomas de Cantiprato 1201–1272): Boethii de disciplina scholastica [Om Boethius skolastik], Ioannes de Sacrobosco (Johannes de Sacrobosco, ca 1195–1296): De sphaera [Om världens sfär – introduktion till astronomi] Ursprung i södra Frankrike. Andra halvan av 1200-talet, eller 1300-tal. Skriven på pergament.

15. Catonis Disticha (Samling av ordspråk och moraliteter av okänd författare, ca 200-300-tal. En av de mer populära skrifterna under medeltiden, använd som lärobok i latin och som moralisk kompass). Okänt ursprung. 1300-tal. Skriven på pergament.

16. Cassiodorus (ca 490–ca 585): De anima [Om själen]. Tyskland, andra halvan av 1400-talet. Skriven på papper.

17. Phalaris (Falaris av Akragas, omkring 565–549 BCE): Epistolae [Brev], Lactantius (ca 250–320 CE): De iustitia dei fragmentum [Om Guds rättvisa], Aristoteles (384–322 BCE): Oeconomicorum lib. I interprete Leonardo Aretino [Ekonomins bok, tolkad av Leonardo Aretino]. Italien, 1400-tal. Skriven på papper.

18. Lactantius (ca 250–320 CE): De ira diuina [Om den gudomliga vreden], De opificio diuionu [Om de gudomligas verk], Epitome diuinarium institutionum [Om de gudomliga institutionerna]. Italien, första halvan av 1400-talet. Skriven på pergament.

19. Valerius Maximus, första århundradet CE): Factorum et dictorum memorabilium IX (Nio böcker om minnesvärda dåd och talesätt, en moraliserande anekdotsamling). Italien eller södra Tyskland. 1400-tal. Skriven på papper.

20. Seneca (Seneca den yngre, ca 4 BCE–65 CE): Tragodiae quattour. (Fyra tragedier: Hercules, Thyestes, Oedipus och Thebais). Norra Italien, 1400-tal. Skriven på pergament.

21. Petrus Lombardus (ca 1095/1100–1160): Vita Pilati [Pilatus liv]. De morte Senecae [Senecas död]. Vita Iudae Ischarioth [Judas Iscariots liv], etc. Södra Frankrike, slutet av 1100-talet. Skriven på pergament.

22. Publius Flavius Vegetius Renatus (sent 300-tal): Epitoma rei militaris [Om krigskonsten]. Italien, andra halvan av 1400-talet. Skriven på papper.

23. Iohannis Hildesheimensis (Johannes från Hildesheim 1310/1320–1375): Gesta et translationes trium regum [De tre kungarnas gärningar och översättningar]. Västra Tyskland. Från 1465. Skriven på papper.

24. Gaius Sallustius Crispus (86 BCE–34 BCE): Opera [Verk]. Ps.-Ciceronis in Sallustium inuectiua [Ciceros invektiv om Sallustius]. Italien, andra halvan av 1400-talet. Skriven på pergament.

25. Lunare, tonitruale etc. [Månkalender, åskkalender – dvs prognoser för åskan under året]. 900/1000-tal. Italien eller Gallien (Jfr. Svenberg: De latinska lunaria, 1936.) Skriven på pergament.

26. Seneca (Seneca den yngre, ca 4 BCE–65 CE): Tragoediae (Tragedier: Hercules furens, Thebais, Hippolytus, Oedipus, Troades, Medea, Agamemno, Octauia, Hercules Oetaeus ). Italien, 1300- eller 1400-talet. Skriven på pergament.

27. Flavius Blondus (1392–1463): Roma instaurata [Rom återuppbyggt]. Norra Italien, andra halvan av 1400-talet. Skriven på papper.

28. Columella (4–70 CE): De re rustic libri [Böcker om jordbruk] & Liber de arboribus [Boken om träd]. Italien, andra halvan av 1400-talet Skriven på papper.

29. Psalterium feriale [Psaltare för veckans dagar]. Rom, 1660. Skriven på pergament. Liggfoliant.

30. Catonis Disticha et Facetus latine et germanice (Se nr 15, på latin och tyska). Södra Tyskland, 1400-tal. Skriven på pergament.

31. Henricus de Frimaria (Heinrich från Freimar den äldre, ca 1245–1340): Tractatus de decem preceptis [Avhandling om de tio budorden]. Henricus de Langenstein (Heinrich från Langenstein, 1325–1397): Tractatus de falsis prophetis [Avhandling om falska profeter], Tractatus bipartitus de contractibus [Avhandling om kontrakt], Quaestiones pertinentes ad mercatores [Frågor som rör köpmän]. Augustinus de Ancona (även känd som Augustinus Triumphus, 1243–1328): Tractatus super Ave Maria [Avhandling om Ave Maria]. Theodoricus de Elrich: Tractatus de contractibus emptionis [Avhandling om köpekontrakt], Pertinencia ad bene esse [Om ”bene esses” relevans], Disputatio apud universitatem Pragensem saec. XIV habita, [En diskussion vid Prags universitet på 1300-talet]. Iohannes de Caldrinis: Collecta de contractibus censuum ad reempcionem et ad uitam [Samling av kontrakt om hyra], Compendium de ymaginibus uirtutum et uiciorum [Om dygder och laster], Iacobus de Vitriaco (Jacques de Vitry, 1160/70–1240): Historia Hierosolymitana abbreuiata [Kort historik över Jerusalem]. Burchardus de Monte Sion (Burchard av Monte Sion, 1200-tal): Descriptio Terrae Sanctae [Beskrivning av det heliga landet]. Första halvan av 1400-talet. Skriven på pergament och papper.

32. Ars scribendi epistolas (Summa dictaminum), [Konsten att skriva brev, en sammanfattning]. Leipzig, slutet av 1400-talet. Skriven på papper. Sammanbunden med ett tryck av Cieros De Inventione, från Venedig 1487.

33. Biblia sacra latina Vulgatae uersionis cum prologis [Bibel]. Norra Frankrike. Andra halvan av 1200-talet. Skriven på pergament.

34. Biblia sacra latina Vulgatae uersionis cum prologis [Bibel]. Norra Frankrike. Andra halvan av 1200-talet. Skriven på pergament.

35. Breuiarium secundum ritum ecclesiae Arosiensis [Skepplandabreviariet]. Sverige, första halvan av 1400-talet. Skriven på papper.

36. Gradual. Troligen från Spanien. 1200-/1300-tal. Skriven på pergament. 

Hitta samlingen

Kontakta Handskriftsavdelningen om du är intresserad av att titta på Codexsamlingen. 

Läs mer

Kleberg, Tönnes. Catalogus codicum Graecorum et Latinorum Bibliothecae Universitatis Gothoburgensis, Acta Bibliothecae Universitatis Gothoburgensis, Göteborg, 1974

Svenberg, Emanuel. De latinska lunaria : text och studier, Eranos, Göteborg, 1936