Arkivens och handskriftssamlingarnas historia
Ur ett historiskt perspektiv är Göteborgs universitet ett ungt lärosäte, vilket också avspeglar sig i samlingarnas historia. De tidigaste förvärven har sitt ursprung i dåvarande Göteborgs museum.
Göteborgs museum, grundat år 1861, ägde i sina samlingar utöver det tryckta materialet ett antal handskrifter. De uppges ha varit 20-30 stycken och ingick i museets historiska och etnografiska samlingar. Den här samlingen handskrifter kom att bli Göteborgs musei arkiv, och arkeologen och historikern Gustaf Henrik Brusewitz tillträdde som intendent för arkivet år 1865. I samband med att Göteborgs högskola instiftades, överlämnade museet handskriftssamlingen till det nygrundade Göteborgs stadsbibliotek (idag Göteborgs universitetsbibliotek) år 1892. Några av de viktigaste förvärven som överlämnades i och med detta var Svenska Ostindiska kompaniets arkiv (inkom år 1872 och 1873), Dickson-Bukowskiska autografsamlingen (1876) och manuskripten till August Strindbergs Mäster Olof (1888). Samlingen kom att utgöra grunden till universitetsbibliotekets nuvarande handskriftssamlingar.
Även arkivet efter Göteborgs Kungl. Vetenskaps- och Vitterhetssamhälle (GKVVS) grundat 1778 är betydande. Under 1800-talet spelade Kungl. Samhället en central roll i Göteborgs vetenskapliga liv. Dess Handlingar var stadens enda vetenskapliga publikationsserie och ett forum för västsvensk forskning och lärdom. KVVS var inblandat i tillkomsten av det som skulle bli Chalmers tekniska högskola, det tog initiativ till grundandet av Göteborgs museum, och det arrangerade de föreläsningsserier som blev embryot till Göteborgs högskola (senare universitet).
Alltsedan högskolan instiftades har handskriftssamlingarna utökats med huvudsakligen arkiv med humanistisk och vetenskapshistorisk inriktning. Arkiven har tillhört författare, konstnärer, musiker, opinionsbildare och forskare med koppling till Västsverige. I samlingarna finns även arkiv efter föreningar och organisationer som belyser Västsveriges kulturhistoria. Handskriftsavdelningen har över 400 arkiv, och utöver dessa finns här även särskilda handskriftssamlingar, som papyrer från antiken och medeltida pergamenthandskrifter.
KvinnSam har funnits sedan 1958 och startades som ett privat initiativ i syfte att synliggöra kvinnors historiska och samtida livsvillkor och möjliggöra kvinnohistorisk forskning. Under 1960-talet började pionjärerna Rosa Malmström, Asta Ekenvall och Eva Pinéus samla in och ordna upp kvinnohistoriskt intressant arkivmaterial. Bland de första arkiv som förvärvades var Emilia Fogelklous samling, Märta Tamm-Götlinds arkiv och arkivet tillhörande Göteborgskretsen av Fredrika Bremerförbundet. Sedan dess har KvinnSams samlingar utökats med arkiv efter personer och föreningar som har varit av vikt för kvinnohistoria och genusforskning, från rösträttsrörelsen vid förra sekelskiftet fram till idag. KvinnSam bevarar omkring 300 person- och föreningsarkiv, med handlingar från bland annat politiker, författare och forskare, såväl som föreningar som verkat för kvinno- och genusfrågor. KvinnSam utgör nationellt bibliotek för genusforskning och sedan 2018 en universitetsgemensam forskningsinfrastruktur vid Göteborgs universitet.
Läs mer
Göteborgs stadsbiblioteks handskriftssamling : en översikt / av J. Viktor Johansson, Göteborg, 1941.
Handskrifter i Göteborgs universitetsbibliotek : systematisk presentation av ett urval förvärv 1941-1989 / Anders Larsson, Göteborg, 1990.
Förteckning över Kungl. Vetenskaps- och vitterhets-samhälles arkiv 1774-1930 : på uppdrag av Kungl. Samhället upprättad, Göteborg, 1952.
Websidan för Kungl. Vetenskaps- och Vitterhets-Samhället i Göteborg
Kvinnohistoriskt arkiv och de Kvinnohistoriska samlingarna i Göteborg. I Bibliotheca feminarum: om de kvinnohistoriska samlingarna i Göteborg, kvinnoliv och kvinnotanke under 300 år. Göteborg: Forum för kvinnliga forskare och kvinnoforskning, Univ. (distr.) / Beata Losman, 1984.