Boksamlingarnas historia

Göteborgs första stadsbibliotek - åren 1861-1919

År 1861 invigdes Göteborgs museum, nuvarande Stadsmuseet, placerat i Ostindiska huset. Planen var redan från början att museet skulle ha ett bibliotek med ett mer allmänt bestånd än de naturvetenskapliga böcker som man redan ägde. Tack vare publicisten Sven Adolf Hedlunds (1821-1900) insatser hade göteborgarna blivit varse museets predikament - för få böcker och inga pengar - och började donera böcker och småskrifter. Dock uppstod nya problem. Samlingen var ämnesmässigt ojämn och mycket av materialet behövde dessutom bindas in. Här kommer bibliotekets välgörare, grosshandlaren James Jameson Dickson (1815-1885) in i bilden. Under drygt 20 år donerade han inte bara pengar till biblioteket, utan också dyrbara böcker och samlingar. Antalet tryck uppgick till nästan 20.000 volymer, häribland 7000 dubbletter som Dickson förvärvat från Uppsala universitetsbibliotek.

Donationerna strömmade in från olika prominenta familjer i Göteborg. Lars Wåhlin nämner i Göteborgs stadsbibliotek 1890-1915 : minnesskrift, från 1915, brukspatron Peter W. Ekmans bibliotek, som skänktes 1863, Johan Anders Lefflers botaniska bibliotek, Peter Wieselgrens boksamling (donerad av Göteborgs stad 1877), Carl David Lundströms samling av svensk dramatik, tullförvaltaren Niklas Westrings naturvetenskapliga boksamling, överdirektör Fredrik Theodor Bergs statistikböcker, och så vidare. Biblioteket växte. 

Pengar kom också in via den så kallade riksdagsmannakassan och då det år 1871 var dags att dela ut pengar ur den Renströmska fonden, skickade lektor Edvard Samuel Fagerberg, i egenskap av representant för Kungl. Vetenskaps- och vitterhetssamhället, in en motion till Stadsfullmäktige där det föreslogs att Musei bibliotek skulle erhålla 10.000 respektive 5000 riksdaler. Den större summan skulle gå till inköp av böcker och den mindre för att upprätta ett arkiv för att förvara och bevara handlingar rörande Göteborg med omnejd. Motiveringen var att biblioteket i princip fungerade som ett stadsbibliotek. Motionen godkändes. Fagerbergs och Kungl. Vetenskaps- och vitterhetssamhällets insats anses vara avgörande för etableringen av det bibliotek som utgör grunden för dagens universitetsbibliotek.

Visserligen förflöt det flera år mellan utdelningarna ur Renströmska fonden, men biblioteket erhöll 25 000 kronor vid några tillfällen. 

På 1880-talet började man få ont om plats i lokalerna. Biblioteket fördelades då mellan olika rum i Ostindiska kompaniets hus och 1886 disponerade man hela östra flygeln på tredje våningen. Här fanns nu en expedition och en läsesal. 

Sammanslagning med Göteborgs Högskolas bibliotek

Efter ett beslut i Stadsfullmäktige 1887, öppnade Göteborgs högskola officiellt 1891. Högskolan köpte in avlidne professorn i Uppsala Einar Löfstedts (1831-1889) boksamling i klassisk filologi, med en stor mängd verk på latin och grekiska. Även om boksamlingen var förnämlig, var det också bibliotekets enda samling. Högskolans och museets styrelser sammanträdde och beslutade att deras respektive bibliotek skulle förenas. Göteborgs Stadsbibliotek såg dagens ljus. Värt att notera är att de sammanslagna biblioteken fortsatt använde separata stämplar för sitt material.

Högskolans inriktning var humanistisk och biblioteket behövde anskaffa fler titlar inom humaniora. Nya donationer strömmade in, exempelvis professor Albert Lysanders (1822-1890) samling av latinsk litteratur. Vidare inkom donationer av material inom nordisk filologi och fornnordisk litteratur. De inköp som specifikt framhålls i Lars Wåhlins Göteborgs stadsbibliotek 1890-1915 : minnesskrift, är en stor samling zoologisk och paleontologisk litteratur och ett ansenligt antal svenska teaterpjäser. Dessutom hade grosshandlare Carl Magnus Carlander (1837-1911), donerat en unik samling Almquistiana. 

Tillskott från upplösta bibliotek

Gåvorna fortsatte att komma, både från både privatpersoner och myndigheter; bland annat Svenska akademiens upplösta bibliotek (1891) och Kungl. Vetenskapsakademiens utgallrade böcker (1893). Högskolan beviljade också flera anslag till inköp av böcker. På 1890-talet köptes zoologisk litteratur, samt värdefulla verk inom romansk filologi. Vidare sponsrade grosshandlare Carl Wijk (1839-1907) ett inköp av fyra rara svenska reformationsskrifter, varav en är vår äldsta bevarade psalmbok, troligen tryckt 1530. Dessa skatter hade tillhört komminister Ludvig Fritjof Palmgren (1844-1915). Samma år, det vill säga 1897, köpte biblioteket ett stort antal äldre svenska dramatiska skrifter ur grosshandlare A. Abramsons bibliotek, vilket auktionerades ut i Stockholm. Flera av de redan kända donatorerna bidrog med pengar till detta inköp. Året därpå skänkte grosshandlare August Röhss den nyligen inköpta så kallade Tranemålasamlingen till biblioteket. Samlingen innehöll över 25.000 titlar och bestod huvudsakligen av nyare skandinavisk litteratur. Den hade på sin tid omsorgsfullt insamlats av riksdagsman Lars Månsson (1827-1904) i Tranemåla. Gåvan var den största biblioteket någonsin hade mottagit. 1898 avled grosshandlare Anders Wilhelm Levgren (1825-1898). Han hade varit engagerad i bibliotekets uppbyggnad och testamenterade över 3000 böcker, tidskrifter och tidningar, de flesta i form av nya utländska verk inom historia, biografi och geografi. 

En ny katalog

I samband med att museibiblioteket blev ett stadsbibliotek inventerade man sitt bestånd och insåg snart att man behövde katalogisera om allt man hade. Det fanns en kortkatalog och informationen i den fanns också i bokform. Nya ämnesavdelningar och hylluppställningar hade tillkommit och katalogernas olika art krävde en nykatalogisering av hela biblioteket. Det tog några år, men till slutligen hade man dels förtecknat allt i så kallade accessionskataloger, dels registrerat beståndet i både en alfabetisk katalog och en realkatalog. Den senare hade bibliotekets ämnen som utgångspunkt. Dessa kataloger finns än idag på Humanistiska biblioteket och används fortfarande dagligen.

Ett modernt bibliotek började ta form. Dock behövdes det nya lokaler och professor Warburg, som också var bibliotekarie, hade bett Hans Hedlund att skapa ett hus och ritningen förevisades museistyrelsen. Styrelsen biföll och Stadsfullmäktige avdelade en tomt vid Haga Kyrkoplan. Renströmska fonden avsatte en halv miljon kronor för ändamålet. 6 oktober 1900 invigdes det nya Stadsbiblioteket. Huset inrymmer idag Samhällsvetenskapliga biblioteket. 

Testamentsgåvor

Det blev vanligt att bemedlade göteborgare testamenterade sina boksamlingar till biblioteket, vilket innebar att Stadsbiblioteket emottog tusentals nytillskott varje år. Olika ämnen inkom beroende på donatorernas privata intressen. 1903 mottog biblioteket en synnerligen fin boksamling, donerad via många omvägar av bibliofilen Carl Snoilsky (1941-1903). För mer information om denna samling, hänvisar vi till texten om Carl Snoilskys boksamling bland våra specialsamlingar. Vid en auktion i Lund 1910 köptes det vidare in böcker i teologi, kyrkohistoria, biografi och filosofi, för pengar skänkta av Caroline Wijk (1846-1918). 

Det var inte enbart böcker utan även pengar som skänktes. August Röhss (1836-1904) testamenterade 50.000 kronor till biblioteket och grosshandlaren, bankmannen, politikern Gabriel Heyman (1828-1915) lade grunden för Gabriel Heymans donationsfond till Göteborgs stadsbibliotek där han placerade 500.000 kronor, vars avkastning skulle användas till inköp av böcker, inbindning och annat som gagnade bibliotekets ändamål. Styrelsen fick ur hans samling även välja vilka böcker de ville överföra till biblioteket. 

Tillbyggnad av lokalerna

Det tog inte många år förrän även det nya huset började bli trångt. 1909 hade man därför inrett även tredje våningen i huset och börjat använda vinden för lagring av bytesskrifter. Det räckte dock inte och frågan om en tillbyggnad togs upp. Det skulle dröja till 1926 innan en sådan stod färdig österut. Den naturliga följden blev att både besök och antal lån ökade markant. En ny forskarsal fanns också att tillgå.

NTBB som källa

Nordisk tidskrift för bok- och biblioteksväsen (NTBB) är en guldgruva vad gäller uppgifter om bibliotekets verksamhet och noteringar om donationer som biblioteket mottagit. Till exempel kan man i 1918 års upplaga av NTBB läsa att Stadsbiblioteket tog emot professor Johannes Paulsons (1855-1918) boksamling i klassisk filologi. Här ingick 1200 band, bland annat flera upplagor av Hesiodos och Lucretius. Paulson donerade även sitt arkiv till biblioteket. 1919 avled bokhandlare Magnus Kindahl (1836-1919). Han donerade 20.000 kronor för bildandet av en fond för vars avkastning biblioteket skulle köpa litteratur till den kommande Handelshögskolan. 

Åren 1920-1940

I början av 1920-talet inkom gåvor från fru Louise Magnus (1842-1921) sterbhus, inalles 259 volymer blandad litteratur, så även författarinnan Sophie Elkans (1853-1921) boksamling med skönlitteratur och kulturhistoriska verk.

Dåvarande justitieminister Assar Åkerman (1860–1936) beslutade att Justitiedepartementets arkivexemplar av årstrycket skulle skänkas till stadsbiblioteket i Göteborg.

Efter att tillbyggnaden färdigställts kom verksamheten igång på ett mer organiserat sätt. 1928 fick biblioteket en tydligare uppdelning, i en svensk och en utländsk avdelning och försågs med en låneexpedition. Värt att notera är att Finska samlingen skiljdes ut ur den utländska, vilket är fallet än idag. Ny personal anställdes och luckor i boksamlingen fylldes med hjälp av anslag från kommunen och de olika donationsfonderna. Man tog också emot pliktexemplar av svenskt tryck. Många av böckerna behövde bindas in och i det nya biblioteket inrättades ett bokbinderi.

Med bibliotekets dubbla uppgift att dels tjäna vetenskapen och dels
allmänheten ställdes särskilda krav, som behövde tillgodoses. Således köptes det in uppslagsböcker, utländsk populärvetenskaplig litteratur, nyutkommen utländsk skönlitteratur, populära reseskildringar och så vidare. Ekonomin svarade inte mot behoven och till och med den omfattande Heymanska donationen började sina. En mer detaljerad beskrivning av verksamheten och bibliotekets budget kan läsas i Nordisk tidskrift för bok- och biblioteksväsen, årgång XV, 1928, s. 248-251.

Mellan 1928 och 1931 inkom donationer bland annat från Göteborgs före detta justitieborgmästare Erik Trana (1847-1933) som ägde ett orientaliskt bibliotek, huvudsakligen bestående av en gedigen samling egyptologisk litteratur innehållande alla grundläggande verk, däribland Kairomuseets stora katalog. Trana testamenterade sin samling till biblioteket så tidigt som 1916, men den överfördes i delar, tillsammans med ett gåvobrev, med start 1930 och under ett par år därefter. Den ansågs då höra till de värdefullaste gåvor biblioteket någonsin erhållit.

1928 mottog biblioteket göteborgsläkaren Adolf Strömstedts (1860-1928) boksamling. Den omfattade omkring 500 böcker om psykiatri, psykologi och kriminologi. En annan betydande och omfattande gåva var den som hämtades ur professor Gustaf Steffens (1864-1929) boksamling, där biblioteket tilläts att fritt välja ut material. Lektor Ludvig Johanssons (1865-1929) sterbhus skänkte år 1930 hans imponerande samling litteratur om iglar, närmare 400 tidskriftsnummer. Den återkommande donatorn professor Vilhelm Lundström (1869-1940) skänkte detta år två inkunabler, dels Hieronymus Vitae patrum (Strassburg 1483), dels Ovidius Libri fastorum (Venedig 1497) och därtill en samling kataloger över grekiska handskrifter i olika bibliotek. 

Fru Signe Lovén överlämnade 1931 en större samling småtryck rörande Göteborg, vilka tillhört historikern och överstelöjtnanten fil. dr Hugo Fröding (1842-1930).

I början av 1930-talet var världsekonomin i dåligt skick och detta drabbade hela samhället. Man försökte spara genom att dra in på köp av äldre litteratur som saknades i och med att biblioteket fortfarande var ungt. Några enstaka titlar av denna typ köptes på antikvariat. Det sparades även pengar genom att man avstod från att binda in böcker.

1933 donerade Fru Anna Platin f. Krüger (1864-1938) från Göteborg 2200 böcker i olika ämnen, däribland geografi och historia samt biografi, konst och modern skönlitteratur. Gåvan var uppskattad, eftersom man dels behövde flera exemplar av populära böcker, dels behövde byta ut böcker som blivit utslitna. Konsulinnan Axelia Lindow (1865-1945) från Alingsås donerade fransk litteratur från 1600- och 1700-talen, däribland flera rariteter, exempelvis första tryckningen av Jean-Jacques Rousseaus (1712-1778) Discours sur lʹorigine et les fondements de lʹinégalité parmi les hommes, från 1755.

Biblioteket växte och överbibliotekarie Severin Hallberg (1886-1960) uttryckte sin önskan om en ny tillbyggnad, denna gång västerut. 

1935 donerade apotekare Gustaf Bernström (1877-1966) en samling Holberglitteratur till Göteborgs stadsbibliotek. Samlingen omfattade 500 volymer med upplagor från olika länder samt originaltryck, inte minst den första svenska upplagan av Jeppe på berget från 1735. Bernström skänkte också en samling miniatyrer. Läs mer om Holbergsamlingen och Göteborgs universitetsbiblioteks miniatyrsamling under våra specialsamlingar. 

Bytesförbindelser

Det fanns och finns fortfarande ett nätverk bibliotek och institutioner emellan, där man byter böcker med varandra. Under 1930-talet arbetade man aktivt med att skapa nya bytesförbindelser. Kungl. Vetenskaps-och vitterhetssamhället gjorde en stor insats i detta sammanhang. De deponerade även sina egna samlingar vid dåvarande Stadsbiblioteket. Universitetsbiblioteken i Uppsala  och Lund, Karolinska institutet, Åbo akademi och Aarhus stadsbibliotek skickade sina dubbletter och försåg i gengäld Göteborg med litteratur. 

Asiatiskt material

Under 1930-talet kom nya tillskott till den Östasiatiska samlingen. Högskolan överlämnade 230 nytryckta volymer - samlingsverk av äldre kinesisk litteratur. En av bytesförbindelserna som biblioteket etablerade var den med National Central Library i Nanjing, Kina, som 1935 skickade 11 hyllmeter sällsynta verk i nytryck. Titeln på samlingsverket blir i svensk översättning De fyra bibliotekens samlade böcker. 

Bibliotekarie John V. Peterson (1903–1984) befann sig 1937 i Japan, där han för bibliotekets räkning köpte japansk litteratur i nytryck. Samma år skänkte japanska regeringen 407 volymer litteratur till Högskolan i Göteborg, som i sin tur deponerade böckerna på biblioteket. 

...och fler donationer

1937 avled tullkontrollör Johan Albert Hallberg (1861-1937). Han testamenterade sin boksamling bestående av cirka 20.000 böcker till biblioteket - häribland drygt 30 meter Goethe-litteratur, ett antal planscher, Hallbergs exlibrissamling och dessutom bokhyllor till biblioteket. Boksamlingen mätte 700 hyllmeter, vilket återigen fick överbibliotekarie Severin Hallberg (herrarna var inte släkt) att påtala behovet av större lokaler. Tullkontrollören Hallberg donerade även pengar för tryckning av en katalog över de mest betydande delarna av hans samling.

Apotekare Gustaf Bernström fyllde 60 år 1937 och firade detta med att bland annat donera den isländska Thorláksbibeln från 1644 till biblioteket. 

Selma Lagerlöf skickade 1938 ett antal skönlitterära verk i vackra band, som tillhört Sophie Elkan. Elkans övriga donation hade kommit till biblioteket i samband med hennes död 1921. 

Stadsbibliotekets store donator, professor Vilhelm Lundström (1869-1940), avled 1940. Hans bibliotek innehöll många olika ämnen, men Stadsbiblioteket intresserade sig främst för hans böcker i klassisk filologi och arkeologi. 

Auktionen Pro Finlandia

På ett studentinitiativ i Uppsala donerade privatpersoner handskrifter och rara böcker till förmån för Finland, som vid denna tid utkämpade Vinterkriget. Bukowskis konsthandel organiserade auktionen Pro Finlandia i sina lokaler i Stockholm i slutet av februari 1940. Göteborgs stadsbibliotek var på plats med 15.000 kronor (skänkta av enskilda personer) att spendera. Man köpte 135 böcker, bland annat 3 inkunabler, Rafaelsbibeln från 1649, tryckt på pergament, och originalupplagorna av dels Kalevala från 1835, dels The Pickwick Club från 1837 av Charles Dickens.

Från stadsbibliotek till universitetsbibliotek

1940-1961

Frågan om ett nytt bibliotek hade diskuterats sedan början av 30-talet, då man även upprättade en nybyggnadsfond. Biblioteksbyggnaden på Vasagatan räckte inte längre till. Hyllor och magasin var överfulla och olika depålösningar diskuterades, men först 1940 började man på allvar planera för ett nytt bibliotek. Ett förslag var att biblioteket skulle byggas på en tomt vid Olof Wijksgatan. Argument framfördes, ritningar lades fram, pengar äskades. I slutet av 1940-talet ville staten minska arbetslösheten inom byggbranschen och Stadsbibliotekets styrelse blev angelägen om att sammanställa genomtänkta förslag som kunde användas för att göra kostnadsberäkningar. Även namnfrågan togs upp - borde det verkligen heta stadsbibliotek? Det var trots allt ett forskningsbibliotek och man ville att detta skulle framgå tydligt. 

Trots krig och sämre världsekonomi fortsatte man att kontakta andra bibliotek och institutioner att idka byteshandel med. Det fungerade, om än i begränsad omfattning. Försändelser från till exempel Storbritannien var få och sporadiska och från Frankrike hade de upphört helt. 

Planer för ett nytt bibliotek

Under i princip hela 40-talet handlar bibliotekets årsberättelser om planeringen för det nya biblioteket. Arkitekt Ärland Noreen utarbetade 1940 ett förslag som föll i god jord hos alla parter. För att tillfälligt lösa problemet med överfulla magasin sattes nya hyllor in i rum som ursprungligen inte varit avsedda för bokförvaring. Biblioteket är dock ett levande väsen i ständig tillväxt. Varje meter specificerades noggrant i årsberättelserna. Med tanke på de rådande omständigheterna minskade antalet förvärv kraftigt, särskilt vad gällde utländskt material. 1941 lyckades man dock etablera ett dubblettutbyte med Lenins minnesbibliotek i Moskva, som våren samma år skickade en stor försändelse med skönlitteratur och historia. I Sverige fortgick byten och inköp nästan som vanligt. Riksarkivet skickade vid denna tid 1300 kungliga förordningar, Vetenskapsakademien sände äldre svenska avhandlingar och Uppsala universitetsbibliotek bidrog med en större samling domkapitels- och prästmötesavhandlingar. Biblioteket köpte även in flera svenska 1600-talstryck, bland annat En lijten psalmbok, tryckt i Strängnäs 1661.

Konsthistorikern och museimannen Stig Roth (1900-1972) inträdde i biblioteksstyrelsen 1943, efter att Otto Sylwan (1864-1954) lämnat den. Stig Roth representerade Göteborgs museum i styrelsen. Bägge herrarna skulle under de följande åren komma att förse biblioteket med unika samlingar. 

Samma år, 1943, inkom en donation från polarfararen Otto Nordenskjölds änka Karen Nordenskjöld (1882-1981), i form av hennes makes geografiska bibliotek, samt en samling Swedenborgslitteratur, som släkten Nordenskjöld samlat under många år. Vidare inkom en större mängd barnböcker, skänkta dels av Karin Karling (1883-1957), dels av författaren och pedagogen Jeanna Oterdahl (1879-1965).

Filial vid Medicinska högskolan

Samtidigt som planeringen för det nya Centralbiblioteket fortskred i sakta mak, öppnades 1 juli 1948 en biblioteksfilial vid Medicinska högskolan i Göteborg. Den medicinska litteraturen flyttades dit och därmed frigjordes hyllor på Vasagatan. 

Fler viktiga inköp och gåvor

Man fortsatte att köpa in viktig och eftertraktad litteratur. Med pengar ur Anna Ahrenbergs fond förvärvades tre inkunabler: Propertius Elegiae cum commentariis från 1487, Plautus Comoediae …, från 1495 och Baptista de Salis Summa casuum conscientiae dicta Rodella, från 1495.  

I slutet av år 1950 kom en del av bibliotekarie Isak Collijns (1875-1949) boksamling till Stadsbiblioteket. Materialet bestod till största delen av bibliografier, samt material inom bokväsen och medeltida kyrkohistoria.

Nybygge vid Näckrosdammen

2 november 1951 togs första spadtaget till det nya biblioteket i Renströmsparken, mitt emot Näckrosdammen. Kanske hade man de nya, stora ytorna i åtanke då man köpte in Library of Congress katalog, som bestod av 209 volymer.

Det nya biblioteket stod slutligen klart för inspektion 1954, både försenat och dyrare än ursprungligen beräknat. Flytten till de nya lokalerna planerades framför allt av amanuensen vid Medicinska biblioteket, Nils Sandberg (1911-1999). Flyttfirman AB Göteborgs express och transport anlitades och på bara 14 dagar flyttades biblioteket från Vasagatan till Renströmparken. 14 juni 1954 slog man upp portarna.

Man köpte nu in 54 löpande tidskrifter, samt 2173 volymer tryckta i Sverige och 7768 volymer tryckta utomlands. Det mest värdefulla tillskottet detta år ansågs ändå vara Gustaf Bernströms donation av 115 volymer om och av den danske prästen och motståndsmannen Kaj Munk. 

Under 1957 och 1958 förvärvades mer är 25.000 volymer utländsk litteratur. Det fanns pengar att tillgå ur olika fonder; här utmärker sig dels Wilhelm och Martina Lundgrens fond, dels Anna Ahrenbergs fond, där det fanns 20.000 respektive 5000 kronor för komplettering av tidnings- och handskriftsbeståndet, vilket köptes in i form av mikrofilm. Det investerades också i "ljudåtergivningsapparatur" och man fick ytterligare fondmedel för tryckning av bibliotekarie Lage Hulténs katalog över Collectio Holbergiana – en del av Holbergsamlingen. 

Sommaren 1954 grundades Göteborgs universitet, genom en sammanslagning av Göteborgs högskola och Medicinska högskolan i staden. Att foga samman stadsbiblioteket och universitetet ansågs nödvändigt. 1 januari 1961 övergick det kommunala stadsbiblioteket till att bli det statliga Göteborgs universitetsbibliotek. 

Nutid

Göteborgs museum har tillsammans med olika kulturinstitutioner - såsom Sveriges övriga universitetsbibliotek, prominenta privatpersoner, Göteborgs Kungl. vetenskaps- och vitterhetssamhälle, Göteborgs stad, Göteborgs Högskola och Göteborgs universitet - under olika skeden bidragit till det som idag är Göteborgs universitetsbibliotek.

Texten om boksamlingarnas historia beskriver ett mindre urval av allt det som finns i våra magasin. För en mer detaljerad översikt hänvisar vi till bibliotekets årsberättelser, där våra föregångare outtröttligt angivit uppgifter om det mesta som förvärvats under åren. I årsberättelserna finns också information om till exempel personalförändringar, samt årlig statistik över allt som rör verksamheten. 

Bibliotekets grundläggande verksamhet har inte förändrats nämnvärt under årens lopp. Vi har förstås moderna hjälpmedel och fasta årliga anslag för inköp av böcker och vi tar fortsatt emot fina donationer, men vi tampas med samma problem som våra företrädare. Det råder brist på resurser i form av pengar, personal och tid. Magasinen börjar bli fulla och delar av samlingarna har flyttats till externa depåer. Biblioteket är levande, det växer. Vi köper in nytt material, men lika viktigt är att vi bevarar det gamla för framtida generationer.

Vi finns till för våra forskare, för våra studenter och för allmänheten.

Läs mer

Göteborgs stadsbibliotek 1891-1941 : minnesskrift [bibliofilupplaga].

Hallberg, Albert, Minnen och levnadserfarenheter av en samlare, Gumpert (i distr.), Göteborg, 1935.

Hallberg, Severin, Göteborgs stadsbibliotek: det första halvseklet : 1891-1940 : med ett bibliografiskt tillägg, Göteborg, 1941.

Nordisk tidskrift för bok- och biblioteksväsen, Almqvist & Wiksell, Uppsala, 1914-1997.

Wåhlin, Lars, Göteborgs stadsbibliotek 1890-1915: minnesskrift, Göteborg, 1915. Även digitalt tillgänglig.

Årsberättelse, Göteborg, 1927-1961.