Waldemar Zachrissons trycksamling
Samlingen består av anglosaxiska böcker, till största delen tryckta av så kallade private presses. I materialet förekommer även böcker från traditionella utgivare, men där boktryckets estetiska och typografiska egenskaper står i centrum. Totalt består samlingen av 100 titlar vilka ger en god överblick över olika typografiska och bokestetiska stildrag inom den anglosaxiska private press-rörelsen från cirka 1890-1920.
Om samlingen
Under slutet av 1800-talet började boktryckarna i Europa att betrakta de senaste decenniernas typografi med kritiska ögon. Den allmänna uppfattningen om hantverk och dess estetik var att 1800-talet utgjort en tid av förfall. Till stor del beskylldes 1800-talets industrialisering för nedgången, även om flera andra faktorer också pekades ut. Arts and Crafts-rörelsen som hyllade det manuella hantverket strävade efter att sammanföra det med konsten och rörelsen blev en tongivande motkraft till vad man upplevde som förfall.
Även om många olika boktryckare vid denna tid också började sträva för ett bättre bokhantverk, var det engelsmannen William Morris och hans Kelmscott Press som åstadkom starten för en pånyttfödelse vad gällde god boktryckarkonst. I Sverige hade den Göteborgsbaserade boktryckaren Waldemar Zachrisson redan börjat driva frågor i samma ämne. Bland annat tog han initiativ till Allmänna svenska boktryckareföreningen 1893, och han gav också ut Boktryckeri-Kalender, som drev frågor om typografi, boktryck och bokhistoria. Då Zachrisson 1896 upptäckte William Morris böcker från Kelmscott Press, fann han en förebild inom boktryckarkonsten och Zachrisson blev den som introducerade Morris arbete i svenska fackkretsar.
Text: Stefan Benjaminsson
Samlingen är katalogiserad av Stefan Benjaminsson.
I kölvattnet efter William Morris och Kelmscott Press startade en stor mängd så kallade private presses i Storbritannien. Det finns ingen etablerad översättning av uttrycket som motsvarar dess ganska spretiga användning inom den anglosaxiska världen. Att direkt översätta det med ”privat tryckeri” kan leda tankarna fel, då motsatsen skulle vara ”statligt tryckeri”, eller ett traditionellt kommersiellt tryckeri. ”Privat” i det här fallet ska snarare ses som synonym till ”personlig”; böckerna formgavs och trycktes utan profitmål, utifrån tryckeriägarnas personliga visioner om bokhantverkets estetik. Roderick Cave diskuterar dessa frågor i sin bok The private press från 1971. Här tar han också upp svårigheten med att definiera begreppet. Han hänvisar bland annat till C. R. Ashbees och John Carters beskrivningar, vilka sammantaget beskriver en ”private press”, som ett tryckeri vars syfte är estetiskt och där viljan att trycka en god bok är större än behovet av profit. Därför används här det engelska begreppet, då detta redan är etablerat - i all sin spretighet.
För att få inspiration till sitt tryckeri och till sina artiklar, samlade Waldemar Zachrisson på böcker tryckta hos olika engelska och amerikanska private presses. I Zachrissons samling ingår också böcker från andra engelska presses, som alltså inte var private presses. Här ska press inte enbart uppfattas som ”tryckeri”, för en press kan även vara ett förlag eller en viss utgivningsserie från ett förlag. Ett bra exempel är Florence Press, som startades av förlaget Chatto & Windus och där böckerna sedan trycktes av en tredje part. I samlingen finns också traditionella förlag representerade, bland annat Bodley Head, som använde sig av olika tryckerier, men vars typografi uppenbarligen tilltalat Zachrisson.
När man läser om private presses återkommer många namn regelbundet. Ett flertal av de som arbetade på Kelmscott Press gick senare vidare till andra private presses. Emery Walker, tongivande inom Kelmscott Press, slog sig ihop med T. J. Cobden-Sanderson och startade Doves Press. Bernard Newdigate som drev Arden Press blev senare tryckare för Shakespeare Head Press.
Även om det idag finns förlag som i private press-rörelsens anda ger ut fina boktryck i små upplagor, så är dessa i hög grad traditionella förlag där tanken är att gå med profit. Det finns en skiljelinje mellan olika presses i Zachrisson samling, där vissa uttryckligen haft syfte att ge ut vackra böcker som inte skulle kosta lika mycket som böcker från olika private presses. Colin Franklin skriver i The private presses att det inte är helt lätt att definiera när private press-rörelsen började och slutade. Finare boktryck i små upplagor har förekommit sedan tidigt 1800-tal och även under senare delen av 1900-talet har det funnits många tryckerier som experimenterat med och tryckt begränsade upplagor. Arion Press, grundat 1974 i San Fransisco och fortfarande aktivt, är ett bra exempel på ett förlag som ger ut begränsade upplagor, men som ändå inte kan kallas private press. Franklin menar att det finns skäl att säga att rörelsen startade 1891 då William Morris började trycka och att den slutade 1939 i och med andra världskrigets utbrott.
Det är i detta historiska sammanhang som Waldemar Zachrissons trycksamling bör betraktas: som ett gott exempel på en medveten strävan att återupptäcka och utveckla god boktryckarkonst under 1900-talets början, just innan modernismen slog igenom. Samlingen ger god överblick över olika typografiska och bokestetiska stildrag inom den anglosaxiska private press-rörelsen från omkring 1890 till 1920. Totalt uppgår samlingen till 106 volymer, fördelade på 100 titlar. Av dessa kommer 20 från Kelmscott Press och de motsvarar drygt en tredjedel av Kelmscotts samlade utgivning om totalt 53 titlar. I Humanistiska bibliotekets samlingar finns ytterligare tre tryck från Kelmscott, varav två är dubbletter av sådant som finns i Zachrissons samling. Dessutom finns här William Morris mästerverk, Chaucers Canterbury tales. Humanistiska biblioteket har därmed 40 procent av Kelmscotts produktion i sitt bestånd, vilket sannolikt gör biblioteket till det med flest Kelmscottryck i Sverige.
Förvärvshistorik
Samlingen köptes 1972 av Göteborgs universitetsbibliotek, från Waldemar Zachrissons ene son, Bruno Zachrisson. Inköpspriset var 30.000 kr.
Biografi
Peter Anders Waldemar Zachrisson föddes 25 april 1861 i Kungsbacka. Fadern Johan Adolf var bankdirektör och bokhandlare. Waldemar gick i skola i Kungsbacka och Göteborg, men blev inte långvarig vid Göteborgs högre läroverk. 1874 efter knappt tre terminer, återvände han hem och läste in en gymnasieexamen under ledning av en informator. Vid 14-15 års ålder började han sedan som lärling vid C. A. Kindvalls tryckeri i Varberg, där fadern hade kontakter. Han stannade där ett år och fortsatte sedan på det Granbergska tryckeriet i Göteborg.
Under hösten 1877 började Zachrisson med hjälp av fadern att förbereda sin vidare utbildning. Ett stipendium från Kommerskollegium för utländska studier möjliggjorde en längre studieresa under 1878, då Zachrisson var endast 17 år. Resan hade karaktär av gesällvandring, en tradition som lever kvar än idag i bland annat Tyskland och Österrike. Han förblev på resande fot från juli 1878 till juli 1881, under vilken tid han hade 7 anställningar och besökte 34 tryckerier och 3 stilgjuterier, i Hamburg, Leipzig, Berlin, Wien, Sankt Petersburg och Helsingfors. Bland annat var han anställd på det då berömda Hof- och Statstryckeriet i Wien, vilket var Europas största med 1000 anställda. Zachrisson var dock föga imponerad av inrättningen och ansåg att där rådde "brist på arbete och överflöd på arbetare". Han underkände också tryckeriets ackordsystem, som premierade hastighet framför kvalitet.
Zachrisson gifte sig 1889 med Beda Carlberg, dotter till postmästare August Carlberg. Paret fick barnen Bruno (1890-1981) och Bror (1906-1983).
Under hösten 1885 påbörjade Zachrisson arbetet med att starta ett eget tryckeri, som under senvintern 1886 kom igång vid Köpmansgatan 36 i Göteborg. När tryckeriet 1902 omvandlades till aktiebolag satt bland andra Lars Wåhlin, överbibliotekarie vid Göteborgs stadsbibliotek, i styrelsen. Zachrisson hade god förankring vid biblioteket under hela sin verksamma tid.
1902-1912 gav Zachrisson ut Wezätas månadshäften. År 1900 arrangerade han en svensk bokindustriutställning i Göteborg. Han var också avgörande för etableringen av Svenskt bokindustrimuseum i Stockholm 1900. Zachrisson tog initiativ till bildandet av Allmänna svenska boktryckareföreningen och var en av initiativtagarna till Svenska Mässan i Göteborg, samt Föreningen Konstfliten, etablerad 1906. Året därpå bidrog han också till införandet av Fackskolan för bokindustri vid dåvarande Slöjdföreningens skola i Göteborg.
Waldemar Zachrisson avled 12 mars 1924 i Göteborg. Hans tryckeri uppgick då i AB Sveriges Litografiska Tryckerier (SLT, senare Esselte).
Läs mer
Benjaminsson, Stefan. Waldemar Zachrisson och idealboken. Lunds universitet.
Capelleveen, Paul van. Vale press collectors: Beda and Waldemar Zachrisson.
Cave, Roderick.The private press. Faber & Faber, 1971, s. 16 f.
Franklin, Colin.The private presses. Scholar press, 1990, s. 9.
Reseberättelse 1878-1881 : utgiven [1961] med anledning av hundraårsdagen av Waldemar Zachrissons födelse den 25 april 1861.
Waldemar Zachrisson via Det Gamla Göteborg
Waldemar Zachrisson på Wikipedia
Waldemar Zachrisson: boktryckare: en biografi - av Gustaf Bondeson, 1994.
Tryckare, private presses och utgivare
Waldemar Zachrissons trycksamling omfattar material från nedanstående tryckare, private presses och utgivare. En beskrivning av var och en av dem, samt vilka av deras tryck som återfinns i samlingen, finns att läsa i Gupea.
Forskningsuppslag
- En översikt över samlingen, med dess innehåll. Vad är representerat, och hur speglar det tidsandan och materialets kontext?
- Biografiska undersökningar.
- Provenienser och dedikationer i samlingen.
- Arts & Crafts-rörelsens inflytande i Sverige.
- Private presses och deras utgivning.
- Sentida pergamentband från 1800- och 1900-talet.
Har du fler forskningsuppslag som du vill dela med dig av? Tipsa oss gärna!