The Björling-Kallstenius expedition to northeastern Greenland, 1892 | Special collections, archives and manuscripts
  2. The Björling-Kallstenius expedition to northeastern Greenland, 1892

The Björling-Kallstenius expedition to northeastern Greenland, 1892

A Swedish polar tragedy

En bortglömd polartragedi. Så kan man utan överdrift karakterisera den svenske botanisten Johan Alfred Björlings (1871-1892) och hans kamrat uppsalastudenten Evald Götrik Kallstenius (1868-1892) expedition till området kring Smiths sund sommaren och hösten 1892. Björling hade som förste svensk bestigit fjället Kebnekaise 1889 och därefter deltagit i Gustaf Nordenskiölds (1868-1895) expedition till Spetsbergen 1890. Året därpå gjorde Bj

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Botanisten Johan Alfred Björling (1871-1892) och Evald Götrik Kallstenius (1868-1892).
Botanisten Johan Alfred Björling (1871-1892) och Evald Götrik Kallstenius (1868-1892).
Photo: Oidentifierad

På ett annat brevkort daterat 17 augusti skriver Björling: ”Besökte Sydöstra Cary-Island d. 16 Aug. 1892. Lämnade Godhavn den 2:e innevarande månad och seglade längs isen i Baffin’s Bay till den 13:e varpå jag (på) endast en dag seglade över Melville Bay till Kap York. En östlig storm nära sistnämnda plats drev mig åt väster och jag befann mig vid middagstiden nära Kap Parry från vilken plats jag seglade över till Ca

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Vad som sedan hände vet vi tyvärr föga om. Björling tycks ha velat hålla sig till sin ursprungsplan och gått västerut i skeppsbåten mot Ellesmere Land istället för Grönlands kust där man sannolikt skulle träffa på folk och därmed klara sig. Det var alltså först sommaren 1893 som fångstfartyget Aurora besökte Careyön. Telegrammet om fynden nådde inte Sverige förrän i november samma år och då var det för sen på året för att utrusta en sökexpedition till området. Först 1894 hade tillräckligt me

 

 

 

 

 

 

 

Gravmonument Cary Island efter Henry G. Bryant.
Gravmonument Cary Island efter Henry G. Bryant.

Axel Ohlin återvände hem och man kunde bara konstatera att expeditionen försvunnit och därmed rangera in den i raden av olösta polarmysterier. Kvar fanns de anhöriga som tvingades leva i ovisshet om vad som skett och med det svaga hoppet om eventuella framtida fynd vilka skulle kunna kasta ljus över gåtan. I efterhand har även kritik riktats dels mot Björling för att med bristfällig utrustning ha gett sig ut på ett företag han inte bemästrade och på det viset orsakat flera människors död, dels mot A.E. Nordenskiöld för att ha uppmuntrat Björling att gå in i ett alltför riskfyllt projekt.

AL

Karta över Ellesmere Land efter John B Torbert, 1894.
Karta över Ellesmere Land efter John B Torbert, 1894.

Bibliography

  1. Bryant, H. G., The Peary Auxiliary Expedition of 1894. Bulletin of the Geographical Club of Philadelphia. Vol. 1, 1895
  2. Jonasson, S-Å. "Björling-Kallstenius polarexpedition 1892. Minnesutställning på Kulbackens museum i Västervik 6 maj-2 september 1990", Västervik, 1990
  3. Kallstenius, A."Tragedin Smiths sund. Björling-Kallstenius expeditionen 1892", Stockholm, 1966
  4. Kjellström, R. Expeditionen som försvann. Om Björling och Kallstenius expedition till nordvästra Grönland 1892. Ingår i Kjellström, Rolf, Breven från Arktis. Några brev och dagböcker från Arktis 1834-1926, Stockholm, 2003
  5. Nordenskiöld, A.E., Åtgärder för uppsökande och eventuelt undsättande af Björlings och Kallstenii expedition till Grönland. Ymer årg.14, 1894.
  6. Nordenskiöld, G. Om Björlings och Kallstenii expedition till trakten af Smith Sound. Ymer årg.14, 1894.
  7. Ohlin, A. "På forskningsfärd efter Björling och Kallstenius. Strödda dagboksanteckningar från en färd till Nordgrönland sommaren 1894", Stockholm, 1895
Last modified